I Sverige finns uppskattningsvis runt 1,4 miljoner katter. Siffran är från en undersökning som gjordes 2017. Hur många katter som är hemlösa är förstås svårt att veta. Men kattföretaget Mjau – som drog igång Hemlösa katters vecka 2017 – hävdar att det rör sig om cirka 100 000 katter. En siffra som sägs vara en uppskattning av uppgifter från katthem och andra eldsjälar.
Annica Hillberg tog emot sin första jourkatt för sex år sedan. Hon har sidan Livet med jourkatter på Facebook och driver också föreningen med samma namn.
Problemet med hemlösa katter och katter som inte tas om hand har inte förbättrats under de här sex åren hon har varit aktiv, snarare tvärtom, säger hon.
Länge har man pratat om sommarkatter, men just det tycker inte Annica Hillberg är det största problemet, hon tycker snarare att det har minskat. Det hon däremot tycker är ett problem är alla de katter som finns på landet i ladugårdar och i stall.
– Många gånger har de katterna inte något egenvärde. De ska jag råttor och möss. Är mycket sällan kastrerade vilket innebär många kullar ungar. Att kalla på veterinär till en sjuk ko eller häst är självklart, men de här katterna får sällan hjälp om de skadas eller blir sjuk. Man skjuter dem i stället, det finns ju gott om andra katter, säger hon.
Sedan 15 juni kan det stå en djurhållare dyrt att inte se om sina katter. I ny föreskrift från Jordbruksverket ställs flera krav på kattägare. Framförallt att man ska se till att de inte förökar sig oplanerat. Därtill slås fast att man också ska sköta om sitt djur vad gäller, päls, klor och tänder. Dessutom ska man vara uppmärksam på om katten beter sig konstigt (den kan ju vara sjuk eller skadad).
Eftersom föreskriften är så ny har den ännu inte hunnit tillämpas, så vilken typ av straff det kan blir för en sådan förseelse är än så länge oklart.
– Men föreskriften ger möjlighet till åtgärder på annat sätt än tidigare, säger Susann Anckarman, handläggare på enheten för djurskydd, veterinär och vilt på Länsstyrelsen Östergötland.
Närmast hoppas hon på att det redan nästan år också ska bli lag på att märka och registrera sina katter. Ett sådant förslag ligger hos regeringen.
– Det här är något som djurskydds- och kattföreningar slagits för i åratal och det sätter jag stort hopp till, säger Susann Anckarman.
Sedan juni 2018 är det länsstyrelsen som har ansvaret för att transportera, förvara, sälja, skänka bort eller låta avliva omhändertagna djur. En uppgift som tidigare låg på polisen.
Däremot är det polisens ansvar att ta emot hittegods och en bortsprungen katt räknas dit, enligt länsstyrelsen. Men här är de båda myndigheterna inte riktigt ense eftersom myndigheten polisen anser att värdet på en katt är så ringa så det knappast kvalar in som hittegods. Om det inte uppenbart gäller en raskatt som kan antas ha smitit hemifrån.
Utanför kontorstid är det också till polisen man kan vända sig med upphittat djur.
Länsstyrelsen gör många ingripande om året. Varje ingripande kan röra allt från ett djur till hundra djur, och det kan handla om allt från akvariefiskar till nötboskap.
Allt rör inte missförhållanden. Ibland har en ägare blivit sjuk eller avlidit och då rycker länsstyrelsen in.
Från årsskiftet fram till i dag har länsstyrelsen omhändertagit 47 katter. Totalt under hela förra året omhändertogs 38 katter.