Nya nätdroger varje månad

Människor som är nära att dö av överdoser då de missbrukat internetdroger ställer allt högre krav på läkarna. Hur behandlar läkaren en överdos när han eller hon inte vet något om substansen som patienten har drogat sig med?
– De som tar drogerna leker med sina liv, säger Ulrika Heimdahl, läkare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping.
– Straffen för dem som säljer nätdroger borde vara hårdare än för dem som säljer traditionell narkotika. Nätdroger är potentiellt farligare, säger Olof Beck, professor vid Karolinska Institutet.
Varje månad lanseras nya så kallade internet-droger framför allt från de stora producent- och leverantörsländerna Kina och Indien.
– Känslan vi har är att allt fler kommer in till akuten med överdoser av internetdroger, säger akutläkare Ulrika Heimdahl.
”Det sker dödsfall”
Internetdroger är substanser som (oftast) inte blivit narkotikaklassade än och därmed inte är olagliga. Substanserna liknar traditionell narkotika.
Idén är att de är billiga att framställa på kemisk väg och kan säljas över nätet till hela världen.
– Produkterna är orena och otestade. Naiva människor tror att preparaten är ofarliga för att de inte är narkotikaklassade men det sker dödsfall och folk blir skadade för livet, säger professor Olof Beck.
Nya droger varje vecka
Det pågår en kamp mellan tillverkare/langare och länders myndigheter som försöker avslöja och göra drogerna olagliga. En av aktörerna är Rättsmedicinalverket (RMV) i Linköping. Maria Wikström, kemist på RMV, säger att för femton år sedan florerade någon enstaka ny drog.
– Senaste tiden har vi haft tre-fyra fynd av nya substanser varje vecka, säger hon.
RMV analyserar substanser i jakt på droger. Uppgiften är utmanande. När RMV listat ut vad preparatet består av krävs att myndigheten har ett annat prov att matcha mot för att slå fast att det rör sig om en drog.
Eftersom nya droger skapas hela tiden kan det vara svårt att få fram matchningsprov och sällan finns vetenskaplig dokumentation om substansen.
Sluta andas?
Giftinformationscentralen och Karolinska Institutet driver projektet Strida där Olof Beck är ansvarig. Vårdpersonal kan ringa in beskrivningar av symptom då människor söker vård vid överdoser och i bästa fall få råd om hur patientens liv kan räddas.
– Jag behöver till exempel veta om preparatet som patienten säger att han tagit kan orsaka andningsstillestånd så att jag är beredd med respirator, säger Ulrika Heimdahl.
Antalet förfrågningar till Giftinformationscentralen angående ”övriga droger”, det vill säga inte traditionell narkotika, har accelererat från cirka 120 förfrågningar år 2006 till 720 under förra året.
Ingen vet hur många
Hos Giftinformationscentralen registrerades 2008 ett fåtal vårdfall för spice-missbruk men under 2013 hade vården 236 spice-fall.
Hur stor användningen av internetdroger verkligen är i Östergötland eller Sverige vet ingen. Missbrukare som inte avslöjas av tull eller polis och inte söker vård blir aldrig kända.
– Men vi skulle inte se den ökningen i antalet förfrågningar om folk inte hade en ökad användning av internetdroger, säger Maria Wikström på RMV.