Forskarna förväntade sig inte att effekterna fortfarande skulle finnas kvar så lång tid efter tillfrisknande.
– Vi trodde att proverna skulle bli normala igen, säger Marie Larsson, professor i virologi på Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har lett studien.
I studien deltog 46 patienter som vårdades för covid-19 på Vrinnevisjukhuset i början av pandemin och 31 friska personer. Forskarna analyserade blodprover som togs när patienterna lades in på sjukhus och två veckor, sex veckor samt sex–åtta månader efter inläggningen.
Det undersöktes hur sjukdomen påverkade patienternas virusspecifika T-celler (de som dödar infekterade celler) och T-celler i allmänhet.
– Vi ser en blandning av effekter på T-cellerna i immunförsvaret, där en del av T-cellerna fortfarande är aktiverade efter lång tid. Andra T-celler däremot är uttröttade och fungerar inte normalt, på sätt som vi annars ser hos patienter med hiv, det vill säga med kronisk virusinfektion, säger Marie Larsson.
Fanns det unga och från början friska personer bland de 46 patienterna?
– Nej, det var de patienter som insjuknade i början av pandemin och de var äldre och med underliggande sjukdomar. Om man spekulerar varför vissa T-celler inte fungerade normalt efter en så lång tid kan det beror på att det tar tid för lungorna och kroppen att läka.