Den 1 januari blev det hårdare straff för den som utsätter blåljuspersonal för hot, våld eller sabotage. En speciellt tillsatt blåljusutredning la fram sitt förslag i januari 2018 och den 20 november 2019 sa riksdagen ja till regeringens förslag.
Gärningar som kan omfattas av brottet blåljussabotage är bland annat att ställa sig i vägen för personal eller fordon, skära sönder däck på en polisbil, stölder ur utryckningsfordon, samt angrepp mot polishundar och polishästar.
Brott av normalgraden kan ge fängelse i högst fyra år. Brottet grovt blåljussabotage kan ge fängelse på viss tid, lägst två år och högst 18 år eller på livstid.
Åsa Willsund, polisens presstalesperson, hoppas att en ny påföljd kan minska viss blåljussabotage.
– Kanske tänker man efter lite extra. Vi vill ju att de här personerna ska förstå att de själva kan bli drabbade om de hindrar polisen från att utföra sina jobb.
Händer det ofta att ni utsätts för sabotage?
– Vi som sitter i ledningscentralen har en bra överblick. Det händer att polisbilarna blir vandaliserade så att man inte kan åka vidare till nya jobb.
Införandet av det nya brottet blåljussabotage har fått blandade reaktioner. Vissa tycker att man inte går tillräckligt långt i sina straffskärpningar – medan andra tycker att det blir alltför hårda tag.
Linda Westerlund Snecker, riksdagsledamot från Norrköping och även rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, reserverade sig mot den del som föreslår att grovt sabotage mot blåljusverksamhet ska kunna ge fängelse på livstid.
– Vi i vårt parti är emot påföljden livstids fängelse. Skärpta straff har inte någon effekt mot brottslighet, man måste jobba med andra brottsförebyggande insatser. Man måste gå in med andra insatser mot den sociala oro som finns i utsatta områden. Det krävs exempelvis bättre bemanning inom vården och satsning på skolverksamheten.
Hon åkte med polisen en natt i juni 2016 och blev själv vittne till en bilbrand.
– Det är inte okej att kasta stenar mot polisen, eller att sätta bilar i brand. Men det finns ju redan lagar mot det här, det är redan kriminellt. En nykriminalisering hjälper inte. Den som håller en sten i handen tänker ju inte 'att nu har de skärpt lagen för det här'.
Norrköpingspolitikern efterlyser mer resurser för att lösa grundproblematiken.
– Kommunerna går redan på knäna, det måste satsas mer statliga medel på förebyggande arbete. Man löser det inte med hårdare straff.