– Den optimistiska energin i Hongkong var det som drog mig dit. Hongkong är ett viktigt kugghjul i världsekonomin, och man kunde känna dess momentum när det snurrade. Mycket av den energin och positiva andan är nu försvunnen. Det är en stor anledning till att jag flyttat hem igen, säger Tobias Mathiasen som är uppvuxen i Motala och som i fem år studerat samt arbetat inom finanssektorn i Hongkong, Peking samt Taiwan, och har ett stort intresse för områdets historia.
Hongkong har haft flera stora demonstrationer sedan staden 1997 övergick från Storbritanniens styre den 1 juli för att istället tillhöra Kina.
– Hongkongs befolkning har bland annat protesterat mot lagförslag att införa förnyade läroplaner med fokus på kinesisk historia, vilket vissa menade var propaganda. Det lagförslaget avbröts, säger Tobias Mathiasen.
Demonstrationer blossade sen upp på allvar 2014 under den så kallade paraplyrörelsen.
– Bakgrunden då var att Peking beslutade att Hongkong får välja sina egna ledare, men att ledarna måste vara godkända av Peking innan. Beslutet skapade mycket ilska då folket förlorade hoppet om en självständig framtid, berättar Mathiasen.
Hongkong är idag under kinesiskt styre men har fortfarande sitt eget lagsystem, baserat på Storbritanniens, under parollen "one country, two systems". Och det är just dispyter kring lagsystemet som upprör både privatpersoner och företag.
– Hongkongs mycket stabila lagsystem har attraherat miljardertals dollar i investeringar till Kina från investerare som annars ej skulle lita på Fastlandkinas mindre objektiva lagsystem. Det finns nu en rädsla att individer, företag, samt Hongkong skulle drabbas ekonomiskt om dessa två lagsystem börjar komma närmare varandra, säger han.
Katalysatorn till den senaste tidens protester var ett lagförslag som skulle göra det möjligt för Hongkong att lämna ut brottslingar till bland annat Fastlandskina. Det sågs av vissa som ett sätt för Fastlandskina att tumma på Hongkongs lagsystem. Ett system som träder ur kraft 2047.
– Ingen vet vad som kommer hända efter 2047, men många Hongkong-bor sparar för att lämna Hongkong långt innan dess, säger Tobias Mathiasen.
Dragkampen om Hongkongs lagsystem har också fått lokalbefolkning att vända sig mot varandra. De flesta som bor i Hongkong är födda under brittiskt styre och är vana vid en västerländs världsbild, menar Tobias Mathiasen. Han uppskattar att en stor del av stadens innvånare fortfarande i första hand ser sig som britter eller Hongkongbor, ej som kineser.
– Jag har två goda vänner där en av dem protesterade i paraplyrörelsen, och den andra tyckte att Kina hade rätt i att hålla hårdare i Hong Kong för att på så vis säkra Kinas stabilitet som helhet. De ser inte ens åt varandra idag, och det är inte en fråga med ett enkelt svar.