Patienternas omdömen om Skäggetorps vårdcentral i Linköping har varit dåliga i jämförelse med andra under lång tid.
– Vi bryr oss inte så mycket om patientenkäten, viktigare är att vi fokuserar på vad vi gör, säger Marina Larsson, chef för vårdcentralen i Skäggetorp.
Många patienter i området behärskar inte svenska och har inte heller tillgång till dator där enkäten finns på andra språk. Det kan vara en anledning till att resultatet för Skäggetorps VC inte är rättvisande. I Åby och Jursla har nästan sextio procent svarat på enkäten. I Skäggetorp bara tjugofem procent.
Om Marina Larsson har rätt är enkäten till stor del besvarad av svenskspråkiga och de har olika skäl till att vara extra kritiska mot sin vårdcentral, menar hon.
– Många som bor här har problem. Vi har många med missbruksproblematik som ibland tror att vi är en kiosk där man kan få morfinliknande läkemedel på beställning och vi har de som tror att de kan beordra fram en sjukskrivning. De är förstås missnöjda om de inte får som de vill.
Skäggetorp är, till skillnad från Jursla och Åby, ett så kallat utsatt område. Här bor en hög andel utlandsfödda och området är socialt belastat. Vårdcentralen Cityhälsan Söder i motsvarande område i Norrköping, Hageby och Navestad, får också dåligt betyg.
Områdena är en första anhalt för många nyanlända som har släkt eller vänner som redan bor där.
– I bostadsbristens spår kan det bo både två och tre familjer i en tvåa eller trea. Det är inte en första prioritet för dem att fylla i patientenkäten, berättar Marina Larsson.
Vårdcentralen ställs inför tuffa utmaningar, men också spännande arbetsuppgifter.
– Här möter vi människor med tillstånd och sjukdomar som andra kanske aldrig får se.
Läs mer:Stor granskning av Östergötlands vårdcentraler
Birgitta Pihl och distriktsläkare Hanna Skytt, som delar chefskapet i Åby, är stolta över den höga patientnöjdheten och de är säkra på att den främsta framgångsfaktorn är medarbetarna. Det är ett sammansvetsat gäng. Många har jobbat länge på vårdcentralen.
Det delade ledarskapet gör också sitt till. Det infördes redan i början av 90-talet. Även då var en av cheferna distriktsläkare och det är bra tycker Hanna Skytt, som jobbar kliniskt på åttio procent och som chef på tjugo procent av sin arbetstid.
– Man blir drabbad av sina egna beslut, konstaterar hon.
– Men det är inte säkert att vårt arbetssätt passar överallt, säger Birgitta Pihl.
Hur är ert arbetssätt?– Vi informerar tidigt om förändringar så att alla medarbetare är delaktiga, jag har alltid en öppen dörr för de anställda.
Patienterna kan lämna synpunkter i en förslagslåda.
– Under åren har vi gjort många förändringar utifrån förslagen, säger Birgitta Pihl.
I Åby har vårdcentralen börjat växa ur sin kostym. Vårdcentralen har över 12 000 listade patienter i ett upptagningsområde som omfattar ungefär 11 000. Patienter från andra orter, så långväga som från Kalmar, har listat sig på den populära vårdcentralen. I väntrummet hänger diplom från varje år sedan 2009 för ett av de tre bästa resultaten i patientenkäten i Östergötland. Bara med undantag för år 2011.
Vårdcentralerna har blivit sårbara på ett nytt sätt sedan friheten att lista sig på valfri vårdcentral infördes för sju år sedan.
– Det gör det svårt att planera. Får vi många fler patienter får vi inte plats. Det vore bra med ett listningstak, säger Birgitta Pihl.
Läs mer:GRAFIK: Så bra är din vårdcentral
Att bli för populär kan tvinga in en vårdcentral i en ond cirkel. Fler patienter innebär hårdare tempo och tuffare arbetsmiljö, vilket vid flera tillfällen på olika vårdcentraler i länet har lett till att personal säger upp sig och byter arbetsplats. Det är inte svårt att få jobb eftersom bristen på kompetens är generell. Så blir den vårdcentralen i sin tur populär och så flyttas bemanningsproblemet runt från vårdcentral till vårdcentral. Birgitta Pihl är orolig för att ett reportage om vårdcentralen innebär ytterligare tillströmning av patienter. Då kan det bli problem. Lokalerna är redan trånga. Och fullbemannad är inte ens Åby vårdcentral, även om bemanningen är bra i jämförelse med Skäggetorps vårdcentral.
På Åby vårdcentral är sex distriktsläkartjänster av åtta bemannade. De har lite drygt 2 000 listade patienter var. I Skäggetorp är två och en halv distriktsläkartjänstbesatt av fyra. Med drygt niotusen listade patienter går det drygt 3 600 patienter per distriktsläkare.
På båda vårdcentralerna finns läkare under utbildning. Läkare som utbildar sig till allmänspecialister på vårdcentralen utgör en bra rekryteringsbas, men i och med att de ska ha tillgång till handledning av specialister kan Skäggetorps vårdcentral inte ta emot lika många som Åby vårdcentral.
– Jag önskar att det fanns en större flexibilitet i regionen kring detta, säger Marina Larsson som skulle behöva fler läkare på sin vårdcentral.
Att privata aktörer etablerar sig kan också ändra förutsättningarna radikalt på kort tid. Konkurrensen har bland annat inneburit svårigheter för vårdcentraler i Norrköping att upprätthålla bemanningen och i Söderköping fick regionens vårdcentral till slut läggas ned.
– Det räcker med att en privat aktör etablerar sig här så kan vi snabbt hamna i ett helt annat läge, säger Birgitta Pihl på Åby vårdcentral.
Läs mer:Så ska primärvården bli bättre, enligt nya chefen
På Skäggetorps vårdcentral var det ett sparbeting som orsakade kaos för fem år sedan. Det ledde till att erfaren personal sa upp sig. Arbetsbördan på dem som blev kvar blev tyngre. Fler hoppade av och sjukskrivningarna blev många. Till sist var situationen så ansträngd att det inte fanns tid att svara i telefon. Patienter kom istället till mottagningen där kön blev lång i väntrummet. Stämningen var tidvis upprörd. Så rapporterades det i lokaltidningen om situationen våren 2012. Den dåliga arbetsmiljön anmäldes till Arbetsmiljöverket som hotade om vite (böter) om inte förbättringar kom till stånd.
Marina Larsson tillträdde sin tjänst som verksamhetschef under det värsta kaoset, första maj 2012.
– Jag anställde en enhetschef med HR-erfarenhet. Vi löste situationen tillsammans.
Med erfarenhet från sjukvårdsupplysningen satsade hon hårt på att de som ringde till vårdcentralen skulle få snabba svar och framför allt en bedömning och råd. Idag lever Skäggetorps vårdcentral nästintill hundraprocentigt upp till vårdgarantin och läkarna avlastas av att patienter lotsas till rätt vårdinsats. Ibland inte nödvändigtvis till en läkare. Men det tar tid att få acceptans hos patienterna för det arbetssättet..
– Det finns patienter som har helt andra förväntningar än vad svensk sjukvård kan erbjuda. De nöjer sig inte med ett besök hos sjuksköterskan eller telefonrådgivning även om det rent medicinskt är tillfyllest. De vill träffa en läkare, ha medicin istället för sjukgymnastik.
Under 2015 satsade regionen extra medel på vårdcentraler i utsatta områden, bland annat just för att informera om hur svensk sjukvård fungerar, en hälsoskola. Vårdcentralerna i Berga och Skäggetorp i Linköping och Cityhälsan söder i Norrköping får dela på motsvarande sex miljoner kronor fördelade över tre år fram till 2018. Marina Larsson hoppas att den riktade insatsen helst permanentas och i andra hand förlängs.
Dessutom skulle hon vilja anställa två sjukgymnaster och en barnmorska.
– En somalisk kvinna med fem barn tar inte bussen till centrum för att få sjukgymnastik eller rådgivning. Det fungerar inte rent praktiskt att lämna barnen så länge. Resurserna måste finnas här, detta har jag stångat mig blodig för sedan 2012.
