Migrationsverket hamnade i exceptionell situation under 2015 när rekordmånga människor – 163 000 personer – sökte asyl. Rekryteringsbehovet blev akut. Alla nyanställda fick en grundutbildning för att klara av sina arbetsuppgifter. Men eftersom läget var pressat också under 2016 tvingades Migrationsverket att dra ned på vidareutbildning av personalen. Det berättar Iréne Sokolow, kommunikatör på Migrationsverket.
– Hade inte vissa utbildningar lagts på is, hade många sökande fått vänta ännu längre än vad de hittills fått göra, konstaterar hon.
Något direkt svar på frågan om detta har betydelse för rättsäkerheten för bland annat de ensamkommande barnen, ges inte. Men Iréne Sokolow påpekar att det alltid är två personer som fattar beslut i asylärenden och att den som tar det slutliga beslutet alltid är en erfaren person.
Besluten kan förstås överklagas, men enligt statistik från 2016 gör Migrationsdomstolen i stort sett samma bedömningar som Migrationsverket.
– Förra året var det i 5 procent av alla asylärenden som Migrationsdomstolen gjorde en annan bedömning än Migrationsverket. Det betyder att domstolen i hög grad anser att Migrationsverket fattat ett korrekt beslut, säger Iréne Sokolow.
Utrikesdepartementet avråder från resor till Afghanistan, hur kan ni skicka tillbaka unga människor dit?
– Att var turist i ett land, eller se ut som en turist – kanske bära omkring på mycket pengar – innebär en annan sorts risk än om du kan språket, kanske har ett nätverk och vet hur du tar dig fram i samhället.
Många kommer ju från i Iran och har kanske aldrig varit i Afghanistan, hur resonerar ni där?
– Men de pratar ofta ett av språken – dari, pashto, eller båda – och kan ta sig fram i samhället. Sedan finns det olika sorters stöd att få på plats. Det är inte så att de bara släpps ner utan någon hjälp alls.
Utöver ett ekonomiskt bidrag på 30 000 kronor (för vuxen) ges också mera handgriplig hjälp – så kallat återintegreringsstöd – på plats.
Att det skulle vara svårt att få ut pengarna på plats har inte Migrationsverket fått några uppgifter om, enligt Iréne Sokolow. Däremot känner man till att det kan ta ett tag att få dem utbetalade. Det beror på, enligt Irene Sokolow, att Migrationsverket måste få bekräftat att personen verkligen har lämnat Sverige och återvänt till Afghanistan enligt en uppgjord resplan. När detta är bekräftat meddelas, enligt verket, organisationen International organization for migration (IOM) i Afghanistan som då betalar ut pengarna till den sökande som då måste visa upp pass och en kopia på beslutet om att du ska få återetableringsstöd. Det kräver också att den söker på plats i Afghanistan ringer och bokar en tid med IOM för att boka en tid för utbetalning.
Enligt siffror från Migrationsverket ansökte 892 afghanska medborgare om återetableringsstöd under 2016. Av dem har 655 fått sina ansökningar beviljade. Hittills i år har 148 afghanska medborgare sökt stödet och 102 har än så länge fått ja på sin ansökan. Enligt Migrationsverket betyder beviljade ansökningar detsamma som att pengarna har betalats ut.
När det handlar om ålder ligger bevisbördan alltid på den sökande. Det kan man göra genom att visa pass, betyg, födelsebevis eller annat som kan styrka det man säger. Med detta som grund gör sedan Migrationsverket bedömningen om det är sannolikt att den sökande är under eller över 18 år.
Det handlar om att göra sin identitet – och därmed också ålder – sannolik, förklarar Iréne Sokolow. Det Migrationsverket gör, är att ålderbedöma, aldrig åldersbestämma, poängterar hon.
Medicinsk åldersbestämning utförs alltid av Rättsmedicinalverket och är frivillig. Hittills har många, enligt verket, tackat ja till att genomgå en sådan undersökning.