"Många lantbrukare känner sig hårt ansatta"

Hot och trakasserier är inte det stora problemet för dagens bönder. I alla fall inte i Östergötland. Problemet är allmänhetens inställning till bönderna, det menar LRF:s ordförande.

Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland säger att böndernas rädsla för hot är ett större problem än det reella antalet som blivit konkret hotade av djurrättsaktivister.

Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland säger att böndernas rädsla för hot är ett större problem än det reella antalet som blivit konkret hotade av djurrättsaktivister.

Foto: Sandra Virro

Östergötland2019-03-04 06:00

Vi har publicerat en minidokumentär om djurhållning som väckt starka reaktioner. Många har kommenterat på vår Facebooksida och uttryckt oro över djurrättsaktivister som hotar bönder som håller djur på sina gårdar. Men antalet bönder som faktiskt blivit utsatta för hot och trakasserier är lågt i Östergötland.

– Rädslan för att utsättas för hot är ett större problem än det reella antalet som blivit konkret hotade. Rädslan får lantbrukare att vidta åtgärder som inte är önskvärda, varken för branschen eller enskilda. Exempelvis att bönder väljer att inte satsa om det behövs renoveras eller att unga människor gör andra yrkesval, säger Peter Borring, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund i Östergötland.

Det är inte bara rädslan för djurrättsaktivister som gör bönderna ängsliga. Även den allmänna samhällsdebatten om klimat och vegetariska alternativ gör att bönder som håller djur känner sig ifrågasatta.

– Det radikala ifrågasättandet kan vara nog så bekymmersamt för enskilda lantbrukare, men den stora utmaningen är det breda ifrågasättandet om att vi håller djur. Vid varje samhällsmöte handlar det om att vi ska ha mer vegetariskt, det behöver man inte vara emot, men det här gör att många lantbrukare känner sig hårt ansatta idag, säger Peter Borring.

Han berättar att han hör vardagligdags från bönder som är bekymrade över att de får en misstänksamhetsstämpel på sig. Inte för att de skulle behandla djuren illa, utan för att människor ifrågasätter att deras verksamhet skulle vara bra för klimatet. Människor ifrågasätter vad bonden odlar på marken och tycker att man borde odla något annat.

Jordbruksmarken kan nyttjas till olika saker, beroende på var den ligger och hur den är beskaffad. Vissa delar av marken duger bara till att odla djurfoder på, där går inte att odla grödor till människor, och andra delar är vall med hög biologisk mångfald och där ska man inte odla alls. Enligt Peter Borring förstår inte människor att djurhållningen behövs för att kretsloppet i jordbruket ska fungera:

– Bristen på systemförståelse är jag, över tid, mest bekymrad över. Men också rädslan bönderna upplever och vilka konsekvenser det får. Konsumenten lever längre ifrån lantbruket än vad man någonsin har gjort och därför behöver vi öppna upp oss ännu mer för att möta konsumenterna. Men rädslan gör att bönderna är mindre benägna att visa upp sina gårdar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om