Länsstyrelsen är den myndighet som fått en nyckelroll under coronapandemin. Man leder samarbetet och har en övergripande koll på beredskapen i Östergötland. Man är också den myndighet som är ögon och öron för regeringen i och med att man rapporterar läget till regeringskansliet flera gånger varje vecka.
Jenny Knuthammar är förvarsdirektör vid Länsstyrelsen Östergötland. Hon berättar att myndigheten redan i februari började ta höjd för en pandemi.
– Men vi kunde förstås inte veta att det skulle få denna totala påverkan på samhället. Det tror jag ingen misstänke. Allt blev mycket mer allvarligt än vad vi trodde. Ändå tycker jag att vi klarat beredskapen bra, säger hon.
För Länsstyrelsen i Östergötland har mycket av arbetet förändrats sedan man intagit en krisorganisation. Många av medarbetarna har fått ställa om och jobbar med arbetsuppgifter som är mer direkt relaterade till coronapandemin.
– Vi har varit tvungna att fördela om resurserna för att möta nya arbetsuppgifter. Vi har fått nya ansvarsområden som vi normalt sett inte har. Hälso- och sjukvård ingår normalt sett inte i vår vardagliga verksamhet. Men nu är vi den myndighet som ska ha en övergripande bild av läget i Östergötland och då har vi fått skaffa oss den kunskapen också. Det är tufft och svårt att ta till sig ett helt nytt kunskapsområde, säger Jenny Knuthammar.
Hon tycker att det är svårt att säga exakt vad myndigheten kan lära av den just nu pågående krisen. Det dras lärdomar hela tiden, menar hon.
– För oss har det varit ett test hur det fungerar att vara regering och riksdags förlängda arm. Vi drar förstås lärdomar av det hela tiden. Det handlar mycket om kommunikation och att se hela bilden. I samarbetet i länet har vi också lärt oss att det kan vara viktigt att gå in med stöd från vår sida. Det kan vara vid tillsyn av krogar eller att jobba med förebyggande av social oro, säger hon.
En effekt av coronapandemin som oroar Jenny Knuthammar extra mycket är hur isoleringen gör med den psykiska hälsan. Hon tycker att det är viktigt att följa detta.
– Jag är orolig. Det här riskerar att bli en av de mest ihållande effekterna när det gäller folkhälsan. Det finns en risk att många kommer att påverkas psykiskt av distanseringen. Hur påverkas 70-plusgruppen? Hur det här påverkar samhället är otroligt viktigt att ha under uppsikt, säger hon.
Har ordinarie uppdrag fått stå tillbaka under pandemin?
– Det har det förstås. Vi har fått omfördela våra resurser för att hjälpa till i vår roll som en myndighet med övergripande koll på läget. Men vi har inte kunnat jobba förebyggande i den utsträckning vi vill när det gäller exempelvis sociala frågor och hedersrelaterat våld. Det oroar mig.
Hon fortsätter:
– Undanträngningseffekter kommer givetvis att uppstå med tanke på rådande situation i samhället, men det är viktigt att vi upprätthåller vår myndighetsutövning inom områden som exempelvis djurskyddstillsyn. Vi följer noga upp våra handläggningstider och rapporterar till regeringen om hur pandemin påverkar vår löpande verksamhet.
Skulle du säga att er krisberedskap har varit god?
– Jag skulle säga att det har fungerat bra. Men att det alltid finns saker som du lär dig. Vi har ändå varit bra förberedda skulle jag säga. Och det handlar om att vara förberedd. Lyckad beredskap handlar inte om tur, tajming och talang.