Det var på LRF:s förbundsstämma som beslutet togs om att bifalla en motion om en ändrad beteslag.
Så här skriver de om beslutet: "En snabb teknikutveckling, luftigare stallar och möjlighet till företagsutveckling. Det är tre anledningar till att LRFs stämma biföll motionen om att verka för att dagens ålderstigna beteslag bör ses över".
Frågan är inte ny. Men det är första gången som de är överens om att driva en linje om en ändrad lag.
Jeanette Blackert är distriktsordförande för LRF i Östergötland. Hon är lantbrukare och driver en grisuppfödning utanför Skänninge.
Hon berättar att förslaget kom från Västra Götaland.
– Vi ställer oss helt bakom den motionen som skrevs och det svaret som gavs, säger hon.
Beteslagen är unik för Sverige.
Enligt LRF har gårdarna utvecklats sedan den kom till på 80-talet. Anläggningarna har förbättrats – förr stod alla kor i regel uppbundna. Nu är situationen en annan.
– 75 procent av alla kor går på lösdrift, säger Jeanette Blackert.
Att ha korna ute om sommaren innebär enligt henne en konkurrensnackdel för svenska bönder. Bland annat medför det kostnader för mark och stängsel.
– Sedan är det mycket arbetskrävande att ta in och ut djuren, säger hon.
Enligt henne kan korna även ha det svårare att tillgodogöra sig tillräckligt med näring på betet – med resultatet att de ger mindre mjölk.
– Just de högmjölkande vill man ha inne för att kunna ge dem rätt foder, säger Jeanette Blackert.
Enligt henne handlar det inte om att kor ska sluta att gå på bete. Däremot vill LRF se en flexiblare lagstiftning. En annan tanke är att det ska kunna innebära fördelar för den lantbrukare som låter sina djur gå ute.
– När lagen är som den är blir det svårt att få någon merbetalning, säger hon.
Enligt Jeanette Blackert verkar bönderna på en konkurrensutsatt marknad, där bara en del av mjölken blir den som konsumenter kan köpa i butik.
– Det mesta blir förädlat såsom ost eller mjölkpulver, säger hon.
Där konkurrerar svenska bönder med världsmarknaden. I många fall kommer mjölken enligt henne från djur som haft andra villkor än de svenska.
LRF skriver på sin hemsida att beslutet väckt starka reaktioner från allmänhet och organisationer.
Vad säger du till dem som tycker att det här beslutet är fel?
– Jag vill ju lugna dem och säga att djuren inte ska vara inne. Man ska ha möjlighet att ha de inne vissa tider när det passar bättre, säger hon.
Vad skulle det kunna innebära för djurvälfärden om en bonde väljer att aldrig låta sina kor gå på bete?
– Det var en hypotetisk fråga. Men jag tror inte att det är aktuellt. Det är inte tanken, säger hon.
– Men som svar på din fråga skulle jag vilja säga att jag tycker att djurvälfärden är mycket mer än betesdriften. Bra djurvälfärd och god djuromsorg skapar bonden i den dagliga skötseln.
Att ha betande djur framhålls ofta som ett sätt att bevara öppna landskap. Enligt LRF:s eget material om Östergötland kan en kvadratmeter betad ängsmark innehålla 40 olika växtarter.
Skulle det här kunna innebära några förändringar för den biologiska mångfalden?
– Som vi ser i dag är den biologiska mångfalden redan hotad på grund av en minskad kött- och mjölkproduktion, säger hon.
I stället säger hon att en flexiblare lagstiftning skulle kunna leda till fler djur, som i sin tur kan gå på bete.