Liu-forskare bakom kontroversiell Brå-rapport

En forskningsrapport från Linköpings universitet visar att Brottsförebyggande rådet, Brå, kan ha anpassat sin forskning utifrån politiska påtryckningar.

Rapporten från Linköpings universitet fick stor uppmärksamhet när den publicerades i veckan.

Rapporten från Linköpings universitet fick stor uppmärksamhet när den publicerades i veckan.

Foto: Jeppe Gustafsson

Östergötland2019-12-17 20:00

Brå är en myndighet som ligger under Justitiedepartementet och som arbetar med att ta fram kunskap och statistik om brottslighet och brottsbekämpning. I rapporten har forskarna intervjuat nuvarande och före detta anställa på Brå och gått igenom rapporter och yttranden från myndigheten. Slutsatsen är att yttre påverkan från både justitiedepartementet och indirekt genom chefer på Brå kan ha påverkat innehållet. Vilka rapporter det rör sig om och från vilka påtryckningarna har kommit ifrån står inte med i rapporten för att skydda källorna.

För forskarna bakom rapporten har det varit hektiskt sedan resultatet blev offentligt i veckan.

– Det har varit väldigt stormigt. Mycket media men också en del före detta anställda som vi inte har pratat med som ger stöd åt våra slutsatser, säger Malin Wieslander, universitetslektor på Linköpings universitet, och fortsätter:

– Vi förstod ju att det inte är populärt att komma fram till den här typen av resultat och att de kan användas på olika sätt. Men att det blev i den här dimensionen var vi kanske inte förberedda på.

Malin Wieslander beskriver att det som forskare finns en liten oro över vad som ska hända när innehållet i en kontroversiell rapport som denna släpps ut till allmänheten.

– Det är att det dras tolkningar och spekulationer kring vilka vi har pratat med och vad det rör sig om för politiska sakfrågor, som riskerar att spä på en instabilitet i samhället och kan skapa fler konflikter. Därför är det noga med vad man skriver och säger. Det är en särskild utmaning när man pratar med medier som inte har särskilt stort utrymme för nyanseringar. Rapporten i sig är ju 66 sidor och det går inte att beskriva alla detaljer och nyanser i en kort intervju.

Att innehåll i rapporter och yttranden från Brå kan ha påverkats utifrån kan ha fått allvarliga samhällskonsekvenser, enligt Malin Wieslander.

– Det riskerar att olika beslutsfattare inte har fått välgrundade underlag vilket exempelvis kan leda till att man inte har ändrat en verksamhet eftersom Brås forskning stödjer de metoder som används.

Vad kan ert resultat få för konsekvenser för Brå?

– Det kan leda till en mer kritisk gransking av deras rapporter då man vill säkerställa att all information som kommer ut är tillförlitlig. Det är viktigt att allmänheten kan lita på information som kommer från myndigheter. Det finns skäl att se över nuvarande ordning och maktstruktur som verkar finnas och om det finns en tystnadskultur.

Under tisdagen höjdes kritiska röster från olika politiker och Sverigedemokraterna lämnade in en KU-anmälan mot justitieminister Morgan Johansson (S) som inte känner igen kritiken.

– Jag kan bara svara för hur jag själv leder departementet, och jag har inte tagit några initiativ för att försöka styra forskning eller myndigheter på det här sättet. Sen kan jag naturligtvis inte svara för mina företrädare men det skulle förvåna mig om min företrädare Beatrice Ask (M) skulle göra något liknande, säger Morgan Johansson till TT.

Under tisdagen beslutade justitieutskottet att kalla rapportens författare och Brås generaldirektör Björn Borschos till sitt nästa sammanträde.

På Brås hemsida skriver Björn Borschos: 

”Jag vill inte kommentera enskilda åsikter från intervjupersonerna men en sak vill jag klargöra och det är att Brå inte ändrar i några slutsatser i rapporter efter avstämning med departementet”.

Brottsförebyggande Rådet

Brottsförebyggande rådets verksamhet startade 1974 och arbetar på uppdrag av Sveriges regering. Myndighetens målgrupper är beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet, brottsförebyggande aktörer samt för den officiella kriminalstatistiken även allmänheten. Brå genomför också den årliga nationella trygghetsundersökningen. På Brå arbetar cirka 150 personer med olika kompetenser – allt från kriminologer och jurister till statistiker och systemutvecklare.

Källa: Brå 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!