Heida Östlund följer dramatiken från Grindavik, där hon tidigare bott. Heida flyttade till Norrköping på 1980-talet och har varit rektor på Vikbolandsskolan. Sedan tre år tillbaka bor hon i Linköping.
På ett sätt har vulkanisk aktivitet alltid varit närvarande för Heida Östlund under hennes uppväxt. Född på Vestmannaöarna där bland annat den vulkaniska ön Surtsey bildades 1963 efter ett utbrott. 1973 drabbades den enda bebodda ön Hemön av ett vulkaniskt utbrott som begravde orten i lava.
Heida Östlund har tillbringat sina 17 första år på Island, tre av dem i Grindavik, innan hon hittade kärleken och flyttade till Östergötland.
Nu följer den tidigare Norrköpingsbon, och rektorn på Vikbolandsskolan, senaste händelseutvecklingen i Grindavik från sitt hem i Linköping.
– Man drar mycket paralleller när det var utbrott på Vestmannaöarna i början på 1970-talet. Då fick folk fly snabbt för att klara sig och det höll på i ett år, berättar hon.
Bilder som möter befolkningen på de isländska vägarna kring Grindavik. Nu befaras ett vulkanutbrott som följd av det jordbävningsdrabbade området och hela den isländska fiskebyn är evakuerad.
Grindavik på Island, med drygt 3 000 invånare, har sedan flera år levt med jordskalv som en följd av det aktiva vulkanområdet.
– Något som hållit på i ett par år nu. Vulkanområdet har varit aktivt i omgångar och det är något man räknar med kommer hålla på i många herrans år. Det är alltid jordbävningar i samband med vulkanutbrott och det har hållit på i Grindavik. Men nu är det så mycket hela tiden att de befarar att det med stor sannolikhet kommer bli ett vulkanutbrott i närområdet kring Grindavik, berättar Heida Östlund.
På bilder från det isländska Trafikverket kan man se djupa sprickor i vägarna samt i samhället. Sent natten till lördag evakuerades alla boende i Grindavik med kort varsel, de fick bara med sig det allra mest nödvändiga.
En överblick av skador som kommit från den vulkaniska verksamhet som drabbat Grindavik.
– På söndagen fick de besked om att de skulle få åka hem och hämta mer saker. Husdjur som var kvar och saker som är nödvändiga för att klara sig på längre sikt. Det pratades om att en person från varje hushåll skulle få 20 minuter på sig, men nu såg jag från en av mina bekanta att: "Nehej, nu fick vi inte åka hem".
– Det var mycket besvikelse och frustration för man hade gjort listor på vad som skulle hämtats. Nu blev det inget alls av det. Ingen vet om det blir av överhuvudtaget. Vad gör man nu, säger Heida Östlund.
Hon har sms-kontakt med sin moster i den isländska huvudstaden Reykjavik, som öppnat upp sitt hem för släkt som bor i Grindavik.
– Det finns center för folk som inte har några släktingar, som öppnat upp via Röda Korset. Islänningar som bor runt omkring inventerar sina hem och skänker saker till de som bor där, säger hon inför det befarade utbrottet.