Så ska städerna klara extremvärme – ny forskning igång

Mitt i stan bland höga byggnader och asfalt blir det extra varmt på heta sommardagar. Men det går faktiskt att påverka temperaturen i stadskärnorna – nu har ett mätprojekt startat i Linköping och Norrköping för att ta fram mer kunskap.

Den som är uppmärksam kanske har sett någon av sensorerna som sitter uppsatta runt om i Linköping. Det finns ett 50-tal i Norrköping och Linköping.

Den som är uppmärksam kanske har sett någon av sensorerna som sitter uppsatta runt om i Linköping. Det finns ett 50-tal i Norrköping och Linköping.

Foto: Christian Asker/SMHI

Östergötland2022-07-21 15:28

I parker, nära vattnet, i tät bebyggelse mitt i stadskärnan – där har de placerats ut, de runt 50 sensorerna som mäter temperaturen i Linköping och Norrköping. Var tionde minut registreras luftfuktighet och temperatur. Forskare följer hur värmen utvecklas och sprids i stan, var det blir som varmast och var det blir svalare. 

Sensorerna är nämligen en del i ett nytt projekt som SMHI och Linköpings universitet genomför i samarbete med Linköpings och Norrköpings kommun. Mätningarna genomförs i båda städerna nu under sommarmånaderna, och de kommer även att göras kommande somrar. 

Det var den rekordvarma sommaren 2018 som visade på behovet av att klimatanpassa städer till ökade temperaturer och värmeböljor, och målet med projektet är att ge ny kunskap om hur värme sprider sig i städer. Att det just nu råder extremvärme är positivt för forskningen, tycker forskaren Jorge Amorim på SMHI – det är viktigt att studera den. 

– Ur ett research-perspektiv har vi haft tur, säger han. 

Normalt sett har man få väderstationer på plats i städer, men nu finns alltså betydligt fler på plats i Linköping och Norrköping. 

Jorge Amorim berättar att man valt att jobba med just Linköping och Norrköping för att det är intressant med mindre städer, som är intresserade av att ha den här typen av kunskap och som jobbat mycket med klimatanpassning, särskilt mot översvämningar. 

Just nu är det för tidigt att ta några slutsatser om mätningarna, men efter sommaren kommer man att analysera och kontakta kommunerna igen. 

– Vi försöker identifiera områden som kan förbättras, säger Jorge Amorim. 

Mycket handlar om hur man kan använda grönområden för att förbättra förhållandena under en värmebölja. 

– Parker kan ha flera effekter, till och med psykologiska. Det handlar inte bara om värme, det kan också lindra stress. 

Det är inte bara själva temperaturmätningarna som kommer ligga till grund för forskningen. Även människors upplevelse av värmen har en roll. En mobilapp har tagits fram där medborgare ska kunna rapportera in hur de känner sig under värmeförhållandena. 

– När de till exempel läser en bok, sitter på en bänk i en park eller är i centrum, säger Jorge Amorim. 

Projektet ska pågå i fyra år. Det är det statliga forskningsrådet Formas som finansierar det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!