Vi har tidigare berättat om krisen inom ögonsjukvården och glaukompatienter som kallas för sent till sina nödvändiga återkontroller för att förebygga permanenta synskador. På IVO anmäls allt fler allvarliga vårdskador om patienter som blivit blinda i vårdkön.
Regionens glaukomvård får nu stark kritik av flera glaukomspecialister som vi pratat med, däribland Anders Heijl, professor i oftalmologi och en av Sveriges ledande experter inom glaukomvården.
– Glaukomvården i Linköping har spårat ur från att ha varit bland den bästa i Sverige till ett fullständigt katastrofläge, säger han.
För några år sedan hade Universitetssjukhuset utformat en så pass effektiv och resurssnål vårdkedja för glaukompatienter att det lockade studiebesök från hela Sverige. Men det verkar ha utnyttjats till att minska resurserna ytterligare, enligt Anders Heijl. I dagsläget är 3700 patienter försenade och i vissa fall är fördröjningen 18 månader.
– Det är fullständigt oacceptabelt. Någon borde agera på det. Om jag hade haft sådana patienter så hade jag uppmanat dem att göra en anmälan.
Region Östergötlands idé om att lägga över mer screeningsansvar avseende grön starr på optiker är kontroversiell och har nyligen diskuterats i Glaukomsällskapet som består av ögonläkare i Sverige. Tanken är att screeningen till en början ska göras i en studie, men än så länge finns ingen formell presentation av hur den ska se ut. Enligt klinikledningen handlar det om att optiker ska överta ansvaret från sjukvården och själva följa upp personer som de identifierar som riskgrupper. Dessa kan bland annat identifieras med förhöjt ögontryck vilket är en stor riskfaktor för glaukom. Innan remiss skrivs så ska optikern även kunna ge en status på synfältet.
Inom läkarkåren finns en farhåga att personer som har högre trycknivåer riskerar att komma in i sjukvården ännu senare om de ska screenas längre än i dag hos optiker. Region Östergötland är redan på gränsen att bryta mot de nationella riktlinjerna vad gäller remisskraven som baseras på ögontrycksnivåer. I Östergötland remitteras patienter när trycket uppnår 26, vilket är maxnivån enligt riktlinjerna. I många landsting har man betydligt lägre gränser för remittering till ögonsjukvården än de som gäller i Östergötland.
Anders Heijl har varit med och utformat de nuvarande riktlinjerna och med facit i hand anser han att gränsen borde sänkas.
– Den är väldigt hög i ett internationellt perspektiv. Det går inte att tänja den gränsen mer. En klinikchef som inte accepterar remisser på över 25 i tryck gör helt fel. Jag vill sänka den till 23, varje millimeter gör stor skillnad.
Därför är det en stor risk mot patientsäkerheten att följa patienter med ännu högre tryck hos optiker, enligt Anders Heijl.
– De som har högt tryck hittar optikerna och de gör en väldigt bra insats i Sverige, sedan måste sjukvården kunna ta hand om dem som har förhöjda tryck. Och klarar man inte det så handlar det om felaktiga prioriteringar, även om man har bristande resurser.
Glaukomsjukvården i Sverige är underprioriterad trots att medicinbehandlingen i form av droppar är väldigt effektiv och billig.
Anders Heijl uppskattar att kostnaden för den medicinska glaukombehandlingen uppgår till mellan 1 000 och 5 000 kronor årligen per patient. Andra behandlingar inom ögonvården som injektioner mot åldersförändringar i gula fläcken kostar cirka 10 000 kronor per spruta och 50 000 kronor per år.
– Det verkar som att när medicinkostnaden är låg är det inte så märkvärdigt, och då har man inte resurser att kontrollera patienterna längre, säger Anders Heijl.