Sju östgötska lantbrukare har under 2019 och 2020 fått förelägganden av länsstyrelsens djurskyddsenhet för bristande djurhållning. Två har också fått beslut om vite (böter) om brister inte åtgärdas. En lantbrukare har förelagts två gånger under perioden. Han fick också hot om djurförbud om bristerna inte undanröjdes.
När vi samkör de sju lantbrukarna mot förteckningen över lantbrukare i Östergötland som samma period fått ekonomiskt stöd från EU för sin djurhållning, och även gårdsstöd för skötsel av sina ägor, visar det sig att alla tagit del av stöden. Så har det kunnat gå till eftersom vissa brister inte leder till avdrag, enligt villkoren, och för att vissa av länsstyrelsens register inte får samköras. Flera lantbrukare är oense med länsstyrelsen om de har misskött sin djurhållning eller inte.
En lantbrukare i länet som tidigare haft djurförbud under flera år hade enligt länsstyrelsen sjuka djur vid en ny kontroll 2019. Bland annat hade en ko en stor böld vid ögat och större delen av besättningen hade hållits ute på vintern med bristande skydd. Även mindre djur som katter och hundar missköttes enligt länsstyrelsen, trots tidigare kritik.
När vi ställer frågor till lantbrukaren om föreläggandet och viteshotet framgår det att han underkänner länsstyrelsens kritik:
– De där inspektörerna är inte riktigt kloka. De kommer och jävlas, de hittar fel överallt men det är inga fel, säger han.
En annan av de förelagda lantbrukarna fick 2019 bidrag för sin djurhållning på 105 274 kronor, som betalas ut via länsstyrelsens enhet för jordbrukarstöd. När kontrollanter kom till lantbruket upptäcktes nötkreatur som saknade foder och djur som hade svårt att röra sig i ladugården där gödseln var så djup att de sjönk ned och fastnade. Några djur visade skador men ingen veterinär var tillkallad, enligt länsstyrelsens rapport.
– Det var kö till slakt. Det är därför det blev så här, säger lantbrukaren när vi ställer frågor om missförhållandena.
Efter uttalandet säger han att han inte vill medverka i en intervju och avbryter samtalet.
Lantbrukaren har hösten 2020 fått betala tillbaka bidraget för 2019 efter att missförhållandena upptäcktes.
Inspektionsprotokoll från gårdarna skildrar djur som varit fulla av gödsel eller som varit undernärda. Flera lantbrukare hade blandat djur av olika kön och åldrar utan koll på om kor blivit dräktiga eller när de i så fall skulle kalva, trots att det är emot reglerna. En lantbrukare hade låtit kor kalva fastbundna, vilket är förbjudet. På en gård upptäckte djurskyddsinspektörer en sjuk ko med skum runt munnen och tecken på feber. Lantbrukaren uppmanades att kontakta veterinär. Vid en ny inspektion några månader senare visade det sig att kon och fyra kalvar hade självdött. Veterinär hade inte tillkallats.
Lantbrukarna har fått nötdjursstöd från EU utbetalt via länsstyrelsen. Både lantbruksenheten och djurskyddsenheten på länsstyrelsen gör kontroller på gårdar. Om de upptäcker brister kan de meddela varandra och samverka regelbundet, enligt Helen Loor, enhetschef för djurskydd och veterinärer på länsstyrelsen. Samtidigt får olika enheter av sekretesskäl inte samköra sina register, för att exempelvis undersöka om en lantbrukare som söker stöd är under utredning för brott mot djurskyddslagen.
– Det är ett systemfel på myndigheten som vi lokalt inte råder över. Det krävs manuell hantering för att upptäcka det här, säger Helen Loor.
I tre av de sju föreläggandena har lantbrukare i efterhand fått avdrag på stöden efter att förhållanden upptäckts som varit brott mot gällande stödvillkor. Avdragen har varit 1-38 procent från den ursprungliga bidragssumman.
– Ett avdrag på 38 procent får man bara om man har en upprepad problematik, säger Kristoffer Hellberg, enhetschef för lantbruksstöd vid länsstyrelsen.
I flera av de ärenden vi granskat har länsstyrelsen i flera år upprepat kritik mot bönderna. En lantbrukare har kritiserats i kontroller minst sju gånger och vitesförelagts minst tre gånger.
Väntar ni för länge med att använda det skarpare verktyget som ett vitesföreläggande är?
– Vi kan använda det direkt. Det beror på vilka brister det rör sig om. Om det till exempel är brister i byggnader, eller brister som är mer allvarliga ur djurskyddssynpunkt. Men principen är att man ska ha möjlighet att frivilligt åtgärda, säger Helen Loor.