Länsstyrelsen i Östergötland ska nu initiera dialog och samarbete mellan de östgötska kommunerna och även andra län eftersom problemet är riksomfattande.
"Samverkan och dialog är ett viktigt och bra sätt att lösa frågan utan att vare sig kommuner eller den enskilda individen ska drabbas negativt", kommenterar Linda Pergelius Thorbjörnson, chef för länsstyrelsens enhet för social hållbarhet.
Vad är då social dumpning? I regeringsuppdraget definieras det så här:
"När en kommun får personer i behov av stödinsatser att flytta till en annan kommun utan att personen själv uttryckt en tydlig vilja att flytta. Det är ofta kommuner med hög arbetslöshet och en hårt ansträngd kommunal ekonomi som då behöver överta ansvaret och kostnader för individer som flyttar från mer välbärgade kommuner."
I grunden ligger en kartläggning som Statskontoret gjort. Socialchefer i 191 kommuner svarade på en enkät och 63 procent uppgav att de 2019–2020 fått nya invånare sedan andra kommuner uppmanat dem att flytta.
25 procent svarade att de själva, för att bevilja ersättning, ställt krav på att bidragstagarna ska söka bostad även i andra kommuner.
7 procent medgav att de betalat både hyra och flyttkostnader för människor som bosatt sig någon annanstans.
Efter oro från grannkommunerna backade Norrköpings kommun i april i år och tog tillbaka ett beslut om ett flyttkrav som innebar att bidragstagare var tvungna att söka billigare bostad i andra kommuner.