Flyktingfrågan kan bli en utmaning för Östergötland. Här ukrainska flyktingar i Karlskronas hamn i början på mars.
När vi träffar landshövdingen utanför länsstyrelsens stora bunkerliknande hus intill stadsbiblioteket inleder han själv med en fråga.
– Hur är det med ert tryckeri? I en krissituation när internet är utslaget blir ju papperstidningen enormt viktig för informationsförmedling. Men då gäller det att tryckeriet håller igång. Har det reservkraft och kan fungera även vid strömavbrott?
Vi har inget svar på stående fot, men lovar att ta reda på hur det är med den saken senare.
När vi kommit in i landshövdingens mötesrum (strikt fotoförbud!) börjar Carl Fredrik Graf att berätta om utmaningarna. Enligt honom kan man se tre: cybersäkerhet, försörjning och migration.
– Det som är det stora för oss i det korta perspektivet, det är ju migrationsfrågan. Det är den mest akuta frågan och där försöker vi medverka och samordna de olika aktörerna i länet, och kommunerna har gjort ett väldigt bra jobb med att förbereda boende och annan nödvändig service redan. Vi kan se en ögonblicksbild: den 22 mars fanns det 685 personer som sökt uppehållstillstånd i Östergötland enligt massflyktsdirektivet.
Det låter som en låg siffra, men än så länge är det svårt att ha en korrekt bild av hur många ukrainare som kommit till Östergötland. För att få rätt till boende, skolgång med mera måste flyktingarna registrera sig, men de som exempelvis bor hemma hos vänner och bekanta är fria att vänta med registreringen och det gör att det är svårt att få aktuella siffror.
– De flesta har ju också kommit till södra Sverige och Mälardalen.
Hur väl förberett är Östergötland för migrationen?
– Det beror helt på hur många som kommer. Migrationsverket har tre scenarier: 27 000, 70 000 eller 212 000 flyktingar fram till sista juni. Nu ser det ut att kunna bli mellanläget – men det är ju stor osäkerhet i de siffrorna. Så just nu verkar läget rimligt balanserat, men hur det ser ut i övermorgon är svårt att säga.
Carl Fredrik Graf har varit landshövding sedan 2018.
Om man som enskild vill hjälpa till med att ta hand om flyktingar?
– Det är inte helt okomplicerat. Men MSB och Migrationsverket har information om detta, man får titta på deras hemsidor.
Och vad är länsstyrelsens specifika roll i detta läge?
– Vi har en samordnande roll som högsta civila totalförsvarsmyndighet. Dessutom har vi som uppgift att i likhet med övriga länsstyrelser i landet förse regeringen med en lägesbild, kontinuerligt.
I den lägesbilden (daterad 22 mars) kommer länsstyrelsen också in på en annan viktig fråga: försörjningen. Företag med djurproduktion riskerar att drabbas i stor utsträckning på grund av den ökade prisbilden på foder, konstaterar man där.
När foderpriserna rusar i höjden drabbar det grisuppfödare och konsumenter.
– Det är naturligtvis oroväckande, och när det gäller gödningsmedel är Ukraina och Ryssland rätt så stora leverantörer. Det kan ju få en påverkan på oss framöver även om vi inte handlar så mycket direkt med de länderna. Och el- och drivmedelspriserna är också viktiga för oss, förstås. Vi är beroende av att transporterna fungerar.
Men det mest konkreta hotet mot Östergötland är enligt landshövdingen cyberhotet.
– Vad kan man göra där som enskild? Man kan byta lösenord och använda bättre lösenord. Då säger cybersäkerhetsexperterna att man kan minska fientlig påverkan. Och så kan man tänka efter kring sitt beroende av digitala system. Jag märker det själv, att jag behöver använda papper och penna mer än bara digitala verktyg.
Att byta lösenord är ett enkelt men viktigt sätt att hindra fientliga intrång.
Sammanfattningsvis, kan man säga att vår beredskap är god?
– Nja, "vår beredskap är god" är ett alldeles för nednött citat. Snarare vill jag säga att vi har en bra samverkan mellan aktörer i Östergötland. Men vi känner nog alla att den här okända faktorn, den man inte kan planera för, det är kanske den som kommer att inträffa.
Med de orden är intervjun slut. Carl Fredrik Graf följer oss ut.
Utanför länsstyrelsens lokaler går det bra att fotografera. Men inte inuti.
Men hur var det nu med tryckeriets reservkraft? Senare samma dag ringer vi upp tryckeriet Pressgrannars vd Peter Ihre. Han ger raka besked.
– Nej. Det finns ingen reservkraft. Anledningen är enkel – det är alldeles för stora effekter det handlar om för att hålla igång maskinerna. Såna generatorer finns inte, inte ens på lastbil. I Stockholm har man löst det så att man dragit en reservsladd direkt från tunnelbanan till tryckeriet i Akalla. Men vi har ingen tunnelbana.
Tunnelbana i Linköping – det projektet får vi lyfta i nästa intervju.