Det var i juli som en person kom in till polisstationen i Linköping med gamla vapen.
– Det är någon som lämnat in vapen för skrotning och den personen saknar tillstånd, berättar polisens presstalesperson Monica Bergström.
Hon förklarar att polisen inte kan upprätta ett ärende för skrotning om personen som lämnar in vapnen saknar tillstånd. Då måste vapnen tas i beslag.
– Vid dödsbon är det ofta det kommer upp sådana här fall, gamla jägare som har några puffror i ett vapenskåp, fortsätter hon.
På polisens hemsida kan man läsa hur det funkar. När en vapeninnehavare avlider går information om dödsfallet med automatik till polisen, som skickar en blankett till dödsboet. Inom tre månader måste dödsboet svara polisen, och inom ett år måste vapnen registreras på en ny licensierad ägare, eller lämnas in för skrotning.
Ibland händer det att vapnen blir liggande längre än det tillåtna året, och det är troligen vad som hänt i det aktuella fallet.
Då och då har polisen vapenamnesti, när vem som helst kan lämna in vapen utan att riskera någon påföljd. Det gäller både dem som råkat ärva ett vapen och dem som kommit över vapen på mer ljusskygga vägar. Huvudsyftet är att vapnen inte ska cirkulera ute i samhället. Monica Bergström säger att det brukar ge gott resultat.
– När man ser ett sånt här ärende förstår man tanken med amnesti, säger hon.
I det aktuella fallet gissar hon att det kan bli aktuellt med böter för vapeninnehavaren.