Det konstaterar forskarna Fredrik Bondestam och Maja Lundqvist vid Göteborgs universitet som har gjort en internationell översikt av forskningen kring sexuella trakasserier i universitets- och högskolevärlden. Översikten är gjord efter #Metoo-rörelsen, och #Akademiuppropet, på uppdrag av Vetenskapsrådet som bland annat fördelar bidrag till forskare. Den bygger på en genomgång av närmare 800 publikationer av totalt drygt 5 000 under perioden 1966–2018.
Rapportens sammanlagda slutsats är att det finns stora kunskapsluckor i ämnet. Det råder stor variation kring utbreddheten av trakasserierna i studierna. I de svenska studierna varierar det mellan 4 och 26 procent bland kvinnor, och mellan 2 och 6 procent bland män. Slutsatsen är att det saknas svensk forskning av hög kvalitet som pekar på hur utbrett problemet är.
Trakasserier på grund av kön kan dock vara den vanligaste formen av utsatthet i akademin enligt det här forskningsfältet. Många studier är kvantitativa, och försöker alltså att ringa in antalet företeelser, men det saknas forskning om förövarna.
– Det finns en stor kunskapsmassa om offren, men inte om förövarna. Sexuella trakasserier framstår som ett allvarligt och utbrett problem som bara finns – av sig självt, skriver Bondestam/Lundqvist. I varken det svenska/nordiska materialet, forskningsöversikterna eller de topprankade artiklarna återfinns studier som fokuserar på förövarna, fortsätter de.
I det internationella forskningsfältet hittar däremot forskarna några enstaka studier om förövarna.
– Det visar att det är möjligt, så frågan om varför förövarna lyser med sin frånvaro i en majoritet av forskning på fältet på pockar på uppmärksamhet, skriver forskarna i sin analys.
Utifrån översikten av tidigare forskning har de försökt att få svar på frågor om hur sexuella trakasserier ska definieras, vem som utsätts, och vem förövaren är.
Studierna pekar mot att det inom akademin kan handla om både jämbördiga personer som studiekamrater men också personer med maktposition. Förövaren är enligt internationell forskning en man, i mer än nio fall av tio. Men i själva verket är det kunskapsluckorna som får forskarna bakom översikten att reagera:
– Internationell forskning som uteslutande studerar förövare och sexuella trakasserier i akademin kräver knappast ens en plastficka för att rymmas, skriver Fredrik Bondestam och Maja Lundqvist.