Bilden finns säkert hos många. Sotiga ansikten när hemvärnssoldater kämpade mot de stora bränderna 2018. Och där finns en viktig del för organisationen. En del av Hemvärnets uppgifter är att arbeta under det civila samhällets katastrofberedskap och man deltar regelbundet bland annat i eftersök av försvunna personer och skogsbrandsläckning samt vid översvämningar och snökaos.
– Det här är en del av det vi gör för Sverige, utöver våra militära huvuduppgifter. Hemvärnet utgör en stor del av Försvarsmakten, nästan 50 procent av numerären - drygt 22 000 hemvärnssoldater i 40 hemvärnsbataljoner, säger Mathias Eklöf, informationsbefäl på 31:a hemvärnsbataljonen som hör hemma i Östergötland.
Enligt Mathias Eklöf finns det ett allt större intresse för Hemvärnet och han tror också att kriser som den som pågår nu kan göra att intresset stiger ännu mer.
– Viljan att göra en insats har ökat. Det märker vi av. Människor vill ha en god beredskap. Militär och civil. Det är tydligt att kriser skapar tilltro till vår förmåga, säger han.
Enligt Mathias Eklöf är en av Hemvärnets största styrkor att det finns en lokal förankring. Att hemvärnssoldaterna känner till sin miljö bra.
– Det gör oss effektiva. Vi vet om de lokala förhållandena och kan lösa uppgifter lättare. Vi känner till platserna och har också genom vår kompetens möjlighet att lösa uppgifter mycket snabbare, som att skydda och bevaka viktiga objekt. Det handlar kanske om kontakter som finns för att man lever och verkar i närmiljön.
I promemorian "Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025" stakar Försvarsberedningen ut riktningen för bland annat Hemvärnet i ett framtida svenskt försvar. Det kostateras att Hemvärnet har en viktig uppgift i både freds- och krigstid och det betonas den stora insats man i dag gör vid civila kriser. "Frivilligengagemanget är viktigt för förankringen av försvaret bland befolkningen", skriver man bland annat.
– Det är viktigt för oss att synas och det är också därför viktigt att vi fortsätter att vara högst närvarande när kriser uppstår. Jag tror att det är ett bra sätt att fortsätta att kunna rekrytera med de kompetenser som vi behöver, säger Mathias Eklöf.
Mathias Eklöf är tydlig med att Hemvärnet genomgår och ska fortsätta att genomgå förändringar för att bli en organisation som uppfattas som relevant för en ny generation.
– Vi vill ha många olika människor hos oss och som jag sa är det viktigt med olika kompetenser för att vi ska kunna göra ett ännu bättre jobb. Vi ser att många unga är intresserade av oss och genomsnittsåldern är idag mycket lägre än tidigare.
Ser du någon utökad betydelse för Hemvärnet på grund av den pandemi som pågår just nu?
– Jag tror att det är svårt att dra några slutsatser än för Hemvärnets del. Däremot är diskussionen kring samhällets beredskap som helhet alltid intressant och har väl nu blivit ännu mer aktuell. Det finns en ny medvetenhet som är spännande, säger han.
Vilka brister finns i den svenska krisberedskapen?
– Det är inte min uppgift att bedöma den svenska krisberedskapen, men däremot kan jag säga att Hemvärnet hela tiden ökar sin förmåga, både genom övningar och genom att organisationen förnyas både personellt och materiellt. Vi är redan idag vassa och blir hela tiden vassare, säger Mathias Eklöf.