"Vi har totalt 140 kylrumsplatser och kan bränna 22 kistor om dagen i våra två ugnar. Trycket har varit stort i december och januari och vi ligger på max just nu", säger Gunnar Forsberg, griftegårds- och fastighetschef i Lilla Aska.
Våren var ganska lugn, men under december och januari har arbetsbelastningen på krematoriet ökat markant. Personalen jobbar övertid varje dag och tar emellanåt hjälp genom att skicka kistor för kremering i andra kommuner. Just när vi besöker Lilla Aska är det 20 kistor som ska till Katrineholm som för stunden ligger under sin kapacitet.
– Det är inget konstigt. Även utanför pandemitider behöver vi ibland ta hjälp av varandra vid toppar, säger Gunnar Forsberg, griftegårds- och fastighetschef i Linköpings domkyrkopastorat.
Det är en till stora delar dold bransch. Medan andra ceremonier kan skjutas upp måste flödet kring de avlida fungera för att det inte ska skapas flaskhalsar.
Varje år dör i snitt 90 000 svenskar. Runt 80 procent av dem kremeras. 2 200 av kremeringarna görs i Lilla Aska. Just nu ligger krematoriet på sin maxkapacitet med 22 kremeringar per dag. 110 i veckan.
När de avlidna når krematoriet är de kistlagda. Personal kommer aldrig i kontakt med den avlidne, så här har aldrig funnits någon oro för eventuell smittspridning från dem som avlidit efter covid-19.
– Min största oro har varit att den egna personalen ska bli smittad på annat sätt. Om flera av dem blev sjukskrivna skulle vi få ett stort problem, därför betraktas de som riskgrupp och är mycket försiktiga både här och i sina civila liv.
Lilla Aska Griftegård har vidtagit flera åtgärder med anledning av pandemin. Normalt har de anställda arbetsuppgifter både i krematoriet, inför och vid begravningceremonierna samt med att lämna ut urnor. Nu är personalgruppen åtskild. De tre som kremerar på heltid har inga andra sysslor och möter inga anhöriga, allt för att undvika smitta.
Likaså är krematoriet inte längre öppet för besökare, vilket det normalt är. Även om det inte är särskilt vanligt förekommande så händer det att anhöriga vill närvara vid själva kremeringen.
Hur många fler döda var det 2020 jämfört med andra år?
– Cirka 30. Av dem hade merparten en muslimsk trosinriktning, vilket avspeglar sig i valet av ceremoni. Men det behöver inte bara ha med covid och en ökad utsatthet att göra. Vi hade en stor invandring på 90-talet, människor som nu börjar bli riktigt gamla. I den här gruppen ökade dödstalen från 20 till 45 förra året.
Att trycket är mycket stort på krematoriet har inte enkom med pandemin att göra. Sedan i september sköter Lilla Aska även Norrköpings 1 500 kremeringar per år, eftersom krematoriet där just nu byggs om och till. Ett arbete som beräknas vara färdigt våren 2022.
– Så istället för 2 200 kremeringar per år har vi nu 3 700. Därför ligger vi på max.
Gunnar Forsberg är dock noga med att påpeka att läget är under full kontroll.
– Vi inom Sveriges begravningsbransch har täta och regelbundna avstämningar så vi vet hur vi kan täcka upp för varandra vid plötsliga toppar. Vi har det verkligen inte som i Tyskland, där man i media nyligen fick se gråtande begravningsentreprenörer och kistor som låg staplade på varandra. De etiska och moraliska föreskrifter vi genom lag har att följa efterlevs väl.
Det tar mellan 60 och 90 minuter att bränna en människokropp i ugnens 1100 grader, som måste ned till 820 innan nästa kista körs in. Annars kan den fatta eld innan den är helt inne i ugnen.
Hur har arbetet förändrats under pandemin?
– Förutom en ännu rigorösare logistik är det de anhöriga. När dödsfall sker helt oväntat blir det chockartat. Så många beslut som ska tas utan att man vet hur den avlidne ville ha det. Det, och det faktum att många inte längre lever i kärnfamiljer, kan skapa oenighet.
Om vad kan de bli oense?
– Om kroppen ska jordbegravas eller kremeras och var det ska ske. Här medlar huvudmannen för begravningsverksamheten. Gäller det ceremonin så får präst eller begravningsbyrån försöka medla, men den medlingen är inte lagstyrd.
Hur går det till?
– Jag försöker skapa en samsyn hos dödsbodelägarna. Går det inte hänskjuter jag ärendet till länsstyrelsen som beslutar om vem som har rätt att bestämma om vad som ska ske.
Christian Zitman rakar ner askan i ett speciellt kärl. Den bearbetas sedan i en askberedare innan stoftet efter den döde slutligen fylls över i den urna som de anhöriga har valt.
Har du märkt någon särskild oro bland personalen?
– Ja, i mötet med de anhöriga. Så många anhöriga är oförberedda. Det är en speciell situation och vi pratar mycket kring hur vi på bästa tänkbara sätt förbereder ceremonierna och möter de sörjande. Men här är det ett gott samarbete med begravningsbyråerna som är de verkliga proffsen på att handleda anhöriga.
– Under en period fick det vara max åtta på ceremonierna vilket skapade mycket oro. Sedan det blev dispens för religiösa ceremonier, och tillåtet för 20 personer att delta, har det blivit lite lättare.
Ni har haft ceremonier utomhus.
– Ja, de är mycket populära och vi hade ett 30-tal under 2020. Vi ska fortsätta med dem även efter pandemin och bygga upp en fast plats för utomhusceremonier.
"Här arbetar vi alltid med döden, men det är som om den blivit mer förverkligad för gemene man i och med pandemin", säger Gunnar Forsberg.
I krematoriet finns två ugnar med högt ställda miljökrav. Via monitorer på ugnarna kan processen följas minutiöst i realtid
– Ugnarna är förbränningsanläggningar med den senaste tekniken. Röken renas mycket noga innan den släpps ut. Vi har gränsvärden och mäter hela tiden halten av kvicksilver och annat.
Något du reflekterat över under pandemin?
– I andra kulturer släpper man allt när en anhörig dör. Begravningsceremonin är prio ett. Men för många svenskar är det kalendern som får styra, så att begravningen "passar in" med alla andra planerade aktiviteter.
Ett tips till oss alla?
– Prata om döden och fyll i vita arkivet. Det blir så oändligt mycket enklare för alla runt omkring om man vet vad den döda själv önskade.