Kosttillskottet kan vara rena giftet

Kosttillskotten har vuxit till en miljardindustri i Sverige. I butikshyllor och på nätet finns piller och droppar som lovar allt från superslank midja, till jättemuskler - på bara några veckor.

Den som vill tillverka, importera och sälja kosttillskott på den svenska marknaden måste anmäla detta till kommunens livsmedelsinspektörer. Men ansvaret för att produkterna är säkra vilar helt på den som saluför dem och kommunernas kontroller är ofta uddlösa. Tiden mellan tillsynsbesöken är lång och när livsmedelsinspektörerna väl går ut till företagen, kontrollerar de oftast bara att innehållsförteckningen på flaskor och pillerburkar är tillräckligt utförlig. Skulle kommunens kontrollanter förbjuda en produkt, kan den fortsätta säljas i grannkommunen - så länge ingen belagt den med så kallat saluförbud där.

Analyser av preparatens innehåll görs bara i undantagsfall, om någon anmäler att de blivit sjuka eller om exempelvis Livsmedelsverket bestämt sig för att göra en rajd.

Vad kosttillskotten egentligen innehåller är det alltså för det mesta ingen som vet. Och även i de fall substanserna i ett preparat är kända, var för sig, är kunskapen om vilken effekt de olika ämnena får när de blandas ofta gravt undermålig.

Att kosttillskott som säljs i Sverige innehåller narkotika tillhör ovanligheterna. Men kontroller har visat att det finns produkter som innehåller allt från blodtrycksmedicin, till växtextrakt vars effekter är helt okända. När Läkemedelsverket i höstas granskade innehållsförteckningarna på 600 kosttillskott visade sig 17 ha så medicinskt potent innehåll att det borde betraktas som läkemedel. Preparaten stoppades. Samma sak gäller åtta preparat som Livsmedelsverket analyserade 2011. Analysen omfattade totalt 43 kosttillskott som fanns att köpa i Sverige och gav även i övrigt ett mycket nedslående resultat. Av de undersökta produkterna uppfyllde bara två märkningskraven, 30 innehöll växtextrakt som kan vara farliga, 28 innehöll substanser som kan ge biverkningar och 19 saknade svensk innehållsförteckning och/eller doseringsanvisning. 18 av de 24 svenskmärkta produkterna marknadsfördes med hälsopåståenden, av vilka många helt saknar vetenskaplig grund.

Riksidrottsförbundet avråder sedan länge sina medlemmar från att använda kosttillskott. Risken att preparaten innehåller dopningsklassade medel anses vara för stor. Detta sedan flera elitidrottare genom åren testat positivt i samband med att de tagit kosttillskott. Ett uppmärksammat fall är simmerskan Ebba Nyberg, 29, som 2006 blev avstängd i två år för dopning sedan hennes viktminskningspiller visat sig innehålla bröstcancermedicin.

Linköpings kommun stoppade nyligen försäljningen av flera preparat som enligt innehållsförteckningen innehåller dendrobiumextrakt, som är helt otestat. Och så sent som i mitten av juli gick Livsmedelsverket ut med en varning för ett antal asiatiska kosttillskott som visat sig innehålla höga halter av bland annat arsenik.

– Det här är en helt oreglerad bransch som ingen tar ansvar för att styra upp, säger Tommy Moberg - socionom, doktorand och en av landets främsta experter på dopning.

– Preparaten kan vara kontaminerade med hormoner, eller så kallade pro-hormoner, som omvandlas till hormoner i kroppen. Att skydda sig mot dem går inte, för de här ingredienserna står inte i innehållsförteckningen och det är ingen som analyserar innehållet i förpackningarna. Men riksidrottsförbundet, WADA och SOK varnar konsekvent idrottare i hela världen för att använda kosttillskott. Det gör de inte utan anledning.

Moberg tror inte att själva bruket av kosttillskott per automatik medför någon ökad risk för att man senare börjar dopa sig "på riktigt". Men han ifrågasätter hela tänkesättet bakom användandet.

– Vi lever ju inte i ett U-land, säger Moberg. Maten vi har här är fullt tillräcklig och att ta kosttillskott är därför i grunden fullständigt onödigt.

– Att det inte skulle gå utan genvägar är ett grundläggande feltänk. Ta alla pre-workoutpreparat som blivit så populära som exempel; är man för trött för att träna ska man vila - inte ta en massa tabletter! Många av de här preparaten är dessutom skitskumma. Som konsument kan du aldrig lita hundraprocentigt på att det som står på burken är samma som innehållet. Årets kosttillskott hos Gymgrossisten var läkemedelsklassat året därpå och då hade vi dödsfall på det.