– Även om vi kanske aldrig blir helt klara är vi väldigt nöjda hittills. Det vi inte tycker har blivit bra har vi gjort om, säger Louise Hamilton och ler.
I den 400 kvadratmeter stora röda byggnaden med gröna fönsterfoder bor paret periodvis med sina två tonårsbarn. Framför huset finns en grusad vändplan med flaggstång i mitten. Hundarna Poppy och Todd skäller och berättar att besök har kommit.
– Det är bara att komma in, de låter lite men är helt ofarliga, säger Björn Hamilton.
För fyra år sedan var paret och tittade på fastigheten från 1880-talet som haft många funktioner i Falerum.
– Det har varit en skola, läkarmottagning och ett kommunhus, säger Björn. När vi köpte var det vävstuga på undervåningen och två lägenheter på övervåningen.
Var det kärlek vid första visningen?
– Nej, verkligen inte. Det tog faktiskt ett tag för mig att börja gilla huset ordentligt, säger Louise och skrattar.
– Vi hade precis bestämt oss för att bli båtmänniskor och köpt en båt som vi skulle ha på somrarna. Ett sommarhus fanns inte med i planerna, men det blir ju inte alltid som man planerat, säger Björn.
Louises bror, som tidigare hade flyttat från Stockholm till Falerum, följde med på visningen.
– Det fanns inget vatten eller fungerande avlopp. Det första vi gjorde efter köpet var att täta taket och fixa avloppen, så att åtminstone en av de fyra toaletterna på nedervåningen fungerade, säger Björn.
Eftersom lägenheterna på övervåningen har egna toaletter var det totalt sex toaletter i huset. Men nu har tre tagits bort på bottenplan.
Redan innan husköpet hade paret erfarenhet av att renovera fastigheter. De hade gjort i ordning två bostadshus och tre lägenheter.
– Björn är rastlös av sig och jag gillar olika projekt och är inte direkt svårövertalad. Vi båda är spontana och gillar utmaningar, säger Louise.
Vad gillade ni med fastigheten?
– Vi hade inte direkt besökt Östergötland tidigare, men har alltid gillat landskapet häromkring. Huset ligger vackert på en rullstensås med en dal nedanför och väldigt mycket grönska. Det tilltalade mig i alla fall, säger Björn och lägger till fler fördelar:
– Vi tyckte att byggnadens historia var intressant och att det var ett gammalt timmerhus. Vi var nyfikna på vad som fanns bakom alla gamla tapeter och tak. I vissa rum blev vi glatt överraskade och i andra besvikna.
Paret berättar att det var viktigt för dem att inreda byggnaden tidsenligt.
– Så har vi nog gjort med alla hus när jag tänker efter, renoverat med känsla och bevarat huset utifrån tidsålder. Stilen här skiljer sig från bostaden hemma i Stockholm. Här vill vi ha det mer lantligt och rustikt, vi har alltid gillat att fynda på loppisar och auktioner, säger Louise.
Fastigheten har ett kassavalv som omges av ett två decimeter tjockt stålskal. Där förvarar familjen just nu inredningsfynd som ännu inte fått en plats i huset.
– Just nu håller vi på att förbereda ombyggnad av ett badrum.
Tror ni det kan bli svårt att släppa det här stället?
– Nej, det tror jag inte. Ingen av oss brukar direkt bli emotionellt bundna till fastigheter. Vi trivs bra här men är inte främmande för en flytt om rätt prospekt dyker upp, säger Louise.
Samtidigt har paret ingen brist på visioner för huset.
– Vi anlade en pool förra året och är sugna på att eventuellt göra om jordkällaren till bastu. Ett växthus finns också med i planerna, så vi kan mycket väl bli kvar här ett bra tag till, säger Björn och ler.