LÄS MER: Skattepengar försvinner till kriminella.
Generatoranläggningen stod på Tekniska verkens område i Tornby. Bolaget ville byta, dels för att de behövde en större, dels för att de ville använda biogas istället för diesel.
Generatorer och motorer var dock i mycket gott skick så istället för att skrota, monterades allt ner och fraktades till hamnen i Norrköping i väntan på export.
Att sälja i Sverige ansågs omöjligt, marknaden är för liten och så gott som samtliga energibolag är på väg bort från fossila bränslen.
Under hösten 2011 låg därför ett tiotal fartygscontainrar – fyllda av delar – och två stora generatorer och väntade i hamnen.
På något sätt fick Alf Jacobsson veta att de låg där. Han äger Norrköpingsbolaget Rör- och industriteknik på Hanholmen AB och har tidigare gjort en del jobb åt Tekniska verken. Han är numera 70 år och var fram till i juni i år belagd med näringsförbud.
Den här affären med Tekniska verken skedde innan Jacobsson dömdes och fick näringsförbud – men samma period som affären pågick så pågick också polisutredningen som sedan ledde fram till domen.
Hösten 2011 erbjöd han sig att hjälpa till med försäljningen av generatorerna. Tekniska verken nappade.
Alf Jacobsson var dock inte helt klar över var han skulle hitta en köpare. Anläggningen bestod av två generatorer från ABB och två dieselmotorer från finska Wärtsilä.
Alf Jacobsson kontaktade en gammal bekant – Kaj Carling. De var skolkamrater på 60-talet och nu återupptogs kontakten. Tillsammans besökte de Tekniska verken och fick då veta att det kommunala bolaget ville ha 1,85 miljoner euro. Med dåvarande växelkurs motsvarar det cirka 16,8 miljoner kronor.
Om Carling och Jacobsson kunde få ut mer så skulle de få dela på överskottet.
Allt detta gjordes upp muntligt och någon upphandling av denna tjänst gjordes aldrig av Tekniska verken. Huvudregeln i offentligt ägda energibolag är annars att inköp över 993 368 kronor ska upphandlas.
Alf Jacobsson har via sin advokat avböjt att bli intervjuad, men Kaj Carling ställer upp.
– Jag insåg att detta var osäljbart i Sverige och även i Europa så jag skickade ut en fråga till mina kontakter i Indien, Chile och Colombia, berättar han.
Kaj Carling är numera 69 år gammal. Han är maskiningenjör och har under en stor del av sitt yrkesliv varit anställd i olika industriföretag med internationella kunder.
Det var bland dessa gamla bekanta som han sökte en köpare.
Det dröjde inte länge förrän hans kontakt i Chile, en man som heter German Caru, hörde av sig. Denna German Caru hade hittat ett privatägt kraftbolag som ville köpa.
– Då var ju bara frågan vilket pris vi skulle begära. Jag högg till och sa 3,3 miljoner dollar och sen prutade de lite och det landade på 3 miljoner dollar.
Med den växelkurs som då rådde mellan dollar och svenska kronor motsvarar detta en köpeskilling om 19,5 miljoner svenska kronor – ganska mycket mer än vad Tekniska verken ville ha.
Det innebar att Kaj Carling och Alf Jacobsson skulle kunna få loss runt 3 miljoner svenska kronor i provision på affären. Summan var lite svårberäknad eftersom Tekniska verken angett ett pris i euro medan kunden skulle betala i dollar och växelkursen var ganska rörlig.
Men Kaj Carling var mycket nöjd med nivån.
Affären drog dock ut på tiden – flera år faktiskt. Det chilenska kraftbolaget gjorde slutbetalningen först i januari 2014. Redan då hade det uppstått oenighet mellan Alf Jacobsson, Kaj Carling och deras chilenske kontakt German Caru kring hur provisionen skulle fördelas.
Under våren 2014 började Kaj Carling bli orolig över det faktum att det inte fanns några skriftliga avtal med Tekniska verken. Visserligen litade han på det kommunägda bolaget, men han litade inte på Alf Jacobsson.
När han ställde frågor kände han sig dessutom hotad. Han är väl medveten om att den förre Hells Angels-presidenten Peter Holfve och Alf Jacobsson känner varandra.
När det handlar om Hells Angels räcker det med vetskapen om att de finns för att någon ska bli skrämd.
– Vid ett tillfälle så skrek han (Alf Jacobsson) att jag skulle bli ihjälslagen. Då blev jag faktiskt rädd, berättar Kaj Carling.
Mellan Alf Jacobsson och förre Hells Angels-presidenten finns täta band, bland annat är Holfve numera folkbokförd på en industritomt som Alf Jacobsson äger. Banden mellan Peter Holfve och Alf Jacobsson syns också i Skatteverkets utredning där Skatteverket hittade åtminstone en transaktion mellan männens bolag som enbart syftade till att undanhålla skatt.
Under våren 2014 blev relationerna mellan parterna i generatoraffären alltmer ansträngd. I Norrköping fanns Kaj Carling och han kände sig både hotad och lurad. I Chile satt German Caru som först inte visste vem han blivit lurad av. I augusti 2014 bestämde de sig för att stämma både Tekniska verken och Rör- och industriteknik på Hanholmen.
Tvisten pågår fortfarande och det är också denna tvist som gör att allt har blivit offentligt – en ekonomisk tvist vid tingsrätten omfattas normalt inte av sekretess.
Tekniska verken har fått möjlighet att berätta hur de ser på den här affären, men har på inrådan av sin advokat valt att avstå.
– Med tanke på att det pågår en process så säger vi det vi har att säga via vårt ombud och vi säger det i tingsrätten. Efter huvudförhandlingen kan vi återkomma, säger Klas Gustafsson som är vice vd för Tekniska verken.
Att Tekniska verken har betalat provisionen är helt klarlagt – de har lämnat in en kopia på utbetalningen till tingsrätten. De betalade dock hela summan till Alf Jacobssons bolag och inget till Kaj Carling. Utbetalningen på 4 261 644 kronor gjordes den 14 mars 2014.
I samband med den betalningen tillkommer också för första gången ett skriftligt avtal mellan Tekniska verken och Rör- och industriteknik. Avtalet skrevs den 4 mars 2014 och dagen efter skickade Alf Jacobsson sin faktura.
Att summan som Alf Jacobsson fick överstiger den tidigare beräkningen på cirka 3 miljoner kronor beror dels på växelkurserna, dels på att de chilenska köparna erlagt dröjsmålsränta under de två år som betalningen dröjde.
I korthet går kraven i stämningsansökan ut på att Tekniska verken borde ha delat upp provisionen. Summan är specificerad till 265 292 dollar vilket motsvarar cirka 2,2 miljoner kronor och kravet riktas mot både Tekniska verken och Rör- och industriteknik med solidariskt betalningsansvar. Enligt stämningsansökan borde hälften ha gått till det bolag som Kaj Carling anvisade och hälften till Alf Jacobssons bolag. Kaj Carling har under hela försäljningsprocessen också varit ombud i Sverige för German Carus chilenska bolag. Det var meningen att Kaj Carling skulle dela sin del av provisionen med German Caru.
Efter att Alf Jacobssons bolag fått 4,26 miljoner insatta på kontot har en mindre summa skickats vidare till Kaj Carling. Han har ett bolag som fick motta 22 000 dollar, vilket med dåvarande dollarkurs motsvarar cirka 141 000 kronor.
Det är där någonstans – i skillnaden mellan 4,26 miljoner kronor och 141 000 kronor som missnöjet uppstår som leder till tvisten vid Norrköpings tingsrätt.
– Jag blev blåst. De gick bakom min rygg trots att jag gjort 95 procent av jobbet, säger Kaj Carling.
Det vanligaste slutet på en tvist som handläggs av en tingsrätt är att parterna tröttnar på att betala räkningar till juridiska ombud och advokater och helt enkelt förlikas. Vid ett sådant slut avgörs aldrig frågan om vem som egentligen hade rätt.
I just den här tvisten lutar det åt att det blir en huvudförhandling. Den har redan skjutits upp två gånger, men blir sannolikt av i december.
Återstår så bara frågan om vad som hände med generatorerna. Efter att köparen erlagt slutbetalningen i januari 2014 skeppades alltihop iväg från Norrköping. Generatoranläggningen levererar numera ström till elnätet i norra Chile. På samma plats står en likadan anläggning som ungefär samtidigt köptes in från Indien. Tillsammans ger de en effekt på 30 megawatt.