Samverkan Östergötland har tagit fram länets gemensamma strategi. Tanken är att den ska vara ett underlag för långsiktig planering, men det är samtidigt ett omöjligt uppdrag eftersom ingen vet hur många människor som kommer att flytta hit. Antalet är beroende av såväl nationella som internationella beslut, men ändå måste förstås kommunerna, länsstyrelsen och regionen försöka planera utifrån tillgänglig statistik och Migrationsverkets prognos.
En av de största knäckfrågorna är boendet. Trenden är att fler flyttar till Linköping, Motala och Norrköping, medan flest lämnar mindre kommuner som Finspång, Ydre, Boxholm och Ödeshög. Samtliga kommuner uppger att man har brist på hyresrätter anpassade för resurssvaga grupper, och både Norrköping och Linköping pekar på riskerna med undanträngningseffekter av andra svaga grupper. Prognoserna är osäkra för ensamkommande barn och anhöriginvandrare, två grupper där kommunerna har ansvaret från dag ett, till skillnad från vuxna asylsökande som Migrationsverket ansvarar för. Migrationsverket är å sin sida beroende av att kommunerna kan ta emot nyanlända så att nya asylsökande kan flytta in på verkets boenden.
Samtliga kommuner vill ha tidigare information från Migrationsverket när ett boende ska öppnas, för att kunna planera kommunal service, hälsoundersökningar och säkerhetsförebyggande insatser. Den största risken om inte åtagandet uppfylls bedöms vara ökat utanförskap, ökad segregation och ökade sociala klyftor.
Inom området socialtjänst och omhändertagande av ensamkommande barn rapporterar samtliga kommuner att de kommer att få personalbrist. Särskilt tydligt blir det i de mindre kommunerna. Personalbristen riskerar att leda till undanträngningseffekter mot andra grupper som behöver socialtjänstens stöd.
Inom skolor och förskolor handlar det om brist på lokaler och på personal. De mindre kommunerna blir lätt utkonkurrerade av de större. Särskilt svårt är det att rekrytera lärare med behörighet i svenska som andra språk. Kommunerna efterlyser statlig hjälp för att klara personalbristen; så som fler utbildningsplatser och vidareutbildning av lärare.
Ansvarsområdet arbete, försörjning och utbildning för vuxna är beroende av ekonomin i stort. Arbetslösheten sjunker totalt, men ökar hos utrikesfödda. Linköping sticker ut positivt med sjunkande arbetslöshet även bland utrikesfödda. Kostnaderna för försörjningsstöd bedöms öka från 2017 och framåt.
De mindre kommunerna ser problemen med att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte längre har lokal närvaro. Här vill man gärna att de statliga aktörerna förstärker sin lokala närvaro.
När det handlar om hälso- och sjukvård signalerar infektion, delar av psykiatrin, Folktandvården, barn- och kvinnovården att de har en ökad belastning som leder till omprioriteringar och ibland längre väntetider.Bristen på språktolkar gör att undanträngningseffekter kan uppstå. Region Östergötland vill se fler anställda, en jämnare fördelning av asylsökande i länet, och att nationella åtgärder sätts in för att öka tillgången på vaccin.
I rapporten skriver man: "Om inte hälsoundersökningar kan erbjudas inom 30–60 dagar är regionens bedömning att det kan leda till ökad smittspridning och att betydligt fler enskilda personer kan drabbas av allvarliga sjukdomar. Detta kombinerat med en minskad tillgänglighet för medborgarna till hälso- och sjukvården riskerar minska förtroendet för Regionen men ytterst också öka motsättningarna i samhället."
Vad gäller trygghet och säkerhet pekar rapporten på risker för oroligheter i skolor, på badhus och i andra delar av det offentliga rummet. Det kan handla om bristande simkunnighet men också om motsättningar och brott på till exempel badhus, där särskilt unga kvinnor är en utsatt grupp. En del kommuner har satt in extra personal på badhusen.
Under 2015 var en stor del av de asylsökande unga män (15–24 år) Det kan förväntas att fler brottsoffer och gärningsmän kan vara ensamkommande.
Problembilden vid asylboenden handlar dels om angrepp mot boendena och dels om ordningsstörningar på boendena. Det senare är vad polisen ägnar mest tid åt. Man ser också en risk för ökad rekrytering till våldsbejakande organisationer eller skapande av medborgargarden.