Under december månad fram till 15 januari var bemanningen låg på heltidsstationerna i Linköping, något vi tidigare skrivit om.
Nu vill fackförbundet Kommunal att MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – ska titta på hur förbundet hanterade perioden.
Sedan årsskiftet är det MSB som är tillsynsmyndighet för räddningstjänsten.
– Vi ser mycket allvarligt på situationen vid årsskiftet. Det här kan ju hända igen eftersom vi fortfarande lever i en pandemi, säger Catarina Eriksson, avdelningsordförande för Kommunal Öst.
I en skrivelse meddelar Kommunal att de vill att MSB tar ställning till om den låga bemanningen är förenligt med förbundets uppdrag att bedriva räddningstjänst i sina kommuner.
Varför gör ni detta först nu, två månader senare?
– Vi har avvaktat RTÖG:s interna arbete. Men vi ser inte att man hittat någon lösning. Personalen har inte fått svar på de frågor de ställt, säger Catarina Eriksson.
Det är mycket ovanligt att Kommunal begär yttrande från en myndighet.
– Det har aldrig tidigare hänt vad jag vet, säger Catarina Eriksson.
Jonas Holmgren, operativ chef inom RTÖG, påpekar att MSB redan har ett tillsynsärende kring bemanningen som skapades i januari. Ärendet är ännu inte avslutat.
– Vi välkomnar all granskning av vår verksamhet. Det gör oss bättre. Men det här, som Kommunal har begärt, är ett yttrande – det är en skillnad och viktigt att man har med sig, säger han.
I skrivelsen frågar sig Kommunal om MSB, Länsstyrelsen och ägarkommunerna är medvetna om att den operativa förmågan försämrats under perioden.
– Det framgår att brandmännen känner sig otillräckliga att utföra det uppdrag man är ålagd att göra. Det vill vi säkerställa att kommunerna får vetskap om, säger Catarina Eriksson.
Kommunal vill även att MSB yttrar sig om två reviderade riktlinjer som började gälla 11 januari.
Riktlinjerna betyder att två brandmän tillåts vara 60 minuter från stationen och att en hel station tillåts vara 30 minuter från sitt förstahandsområde vid enstaka tillfällen. När det sker ska övrig personal, och den andra heltidsstationen i den aktuella staden, fortfarande ha ordinarie anspänningstid.
– Det här kommer att fördröja insatstiden, säger Catarina Eriksson.
Jonas Holmgren delar inte den bilden.
– De här riktlinjerna har funnits sedan 2013 och är nu endast reviderade. De syftar till att vi ska kunna jobba med alla våra uppdrag på ett effektivt sätt. I förlängningen innebär det också att vi sliter mindre på vår personal.
I handlingsprogrammet står det att RTÖG inom tio minuter ska nå 75 procent av stationens förstahandsområde.
Vid enstaka tillfällen kommer några brandmän vara längre bort. Fördröjs inte insatstiden då?
– Nej, min bild är att insatstiden inte kommer att fördröjas eftersom övrig personal fortfarande har samma krav på anspänningstid.
Inom personalstyrkan finns det kritik mot riktlinjerna.
– Vi ska utbilda fjärdeklassare i brandsäkerhet och göra andra "riktade kommunikationsinsatser" samtidigt som vi ska rycka ut om det går ett larm, säger skyddsombudet Mathias Lagerman.
Riktlinjen ska även kunna användas när brandmännen gör sina lagstadgade läkarkontroller. Något som går ut över arbetsmiljön, enligt Lagerman.
– Vi ska alltså sitta på femte våningen på Previa i ett hörseltest när larmet går. Då ska vi skynda oss till stationen och sedan åka därifrån till brandplatsen. Vi förlorar väldigt dyrbar tid.