Mätningen av narkotikarester i avloppsvatten är en del av det regionala ANDT-rådets (alkohol, narkotika, dopning och tobak) arbete där länsstyrelsen är en drivande faktor.
Dels har rester i avloppsvattnet hos 380 000 östgötar kontrollerats, dels har data samlats in från aktörer som träffar på missbrukande personer; polisen, socialtjänsten, beroendeklinikerna, psykiatriska mottagningar och andra instanser inom vård och omsorg.
De preparat man riktar in sig in sig på är cannabis, amfetamin och kokain.
Resultatet för 2018, som baserades på en dos per tusen invånare, visade att spåren av cannabis i Linköping uppgick till drygt 1 kilo per dygn. Kostnaden, räknat på det "på-gatan-pris" som missbrukaren får betala, landade på nästan 120 000 kronor. Motsvarande belopp för amfetamin var 33 500 kronor per dygn och 13 000 kronor för kokain. Summan för samtliga tre preparat under en vecka uppgick till drygt 1,1 miljoner kronor och 59,9 miljoner kronor räknat på hela året.
För Östergötlands del stannade totalsummen på drygt 220 miljoner kronor med Norrköping i topp med 115,6 miljoner kronor och Ydre i den andra ända av listan med 348 000 kronor.
När samma undersökning gjordes under 2019 förändrades resultatet märkbart med en nedgång till 134,5 miljoner kronor för hela länet. Det var dock inte alla kommuner som visade upp en minskning. Åtvidaberg ökade, från 2,4 till 7,2 miljoner kronor. Finspång gjorde detsamma, från 2,5 till 5,6 miljoner samt Valdemarsvik från 2,3 till 4,5 miljoner och Mjölby från 11,6 till 13,2 miljoner.
Linköping, däremot, minskade till 19,7 miljoner kronor. Samma väg gick Norrköping med ett nästan halverat resultat, 64,2 miljoner.
Johan Lindberg, chef för bioanalys på Rise (tidigare bland annat Statens provningsanstalt) som analyserat proverna, menar att det kan finnas flera orsaker till de stora skillnaderna.
– Mätningarna gjordes kanske på olika tidpunkter, användningen av narkotika gick kanske ned under 2019 eller så har både polisen och drogsamordnarna gjort ett bra arbete. Det kan vara lite av varje som ligger bakom, säger han.
I en kommentar till undersökningen konstaterar länsstyrelsen att mätningarna inte säger något om hur många som använder narkotika i respektive kommun, utan endast hur många doser per 1 000 invånare som finns i avloppsvattnet.