LÄS MER: "Chauffören surfade hela tiden"
Under 2018 gjordes 31,4 miljoner resor med Östgötatrafiken, vilket är en ökning med en miljon eller 3,4 procent jämfört med året före. Kunderna är också nöjdare, både med Östgötatrafiken som helhet och med sin senaste resa. Enligt Kollektivtrafikbarometerns undersökning bland 5 000 länsinvånare får Östgötatrafiken gott betyg. Hela 83 procent var nöjda med sin resa. Totalt är snittet 70 procents kundnöjdhet, jämfört med rikssnittet 58 procent.
– Kundnöjdheten ökar, vilket vi är väldigt stolta över. Men vi strävar hela tiden efter att bli ännu bättre och få ännu fler att resa hållbart, säger Sofia Malander, vd för Östgötatrafiken i en kommentar.
Antalet ärenden ligger ganska konstant på 15 477 jämfört med 15 233 föregående år.
– Ett skäl till att det blir många ärenden kan vara att vi behövde be kunderna att byta vissa busskort som blivit för gamla, de har en livstid på tio år, säger Mattias Näsström, trafikoperativ chef.
Totalt 4 532 klagomål kom in under 2018, jämfört med 8 688 klagomål under 2017. I princip en halvering. Men enligt Mattias Näsström är siffran knappast helt korrekt.
– Kunderna är mer nöjda, men vi tror inte att minskningen av klagomålen är riktigt så stor. Det beror sannolikt på att vi har bytt datasystem. Därför får vi följa upp siffrorna nästa år igen, säger Näsström.
Resenärernas klagomål tas emot av Östgötatrafiken, inte av entreprenören. De delas in i olika kategorier och analyseras. Kategorin som handlar om hur chauffören kör – körsättet – är den största med 562 klagomål (766 förra året). Ur den kategorin bryter man sedan loss klagomål som handlar om ren trafiksäkerhet och mobilsamtal under färd. Den typen av klagomål har minskat från drygt 260 till 62. Även där gäller att en del av skillnaden kan bero Östgötatrafikens systembyte.
Kan det nya mobilförbudet under körning ha spelat roll här?
– Ja, det är mycket troligt. Förbudet har satt fokus på den säkerhetsfrågan. Vi har ju även kommunikationsradio som också faller under förbudet. Den utrustningen byter vi nu ut mot kommunikationssystemet Rakel. I samband med det får vi nya mikrofoner som chaufförerna kan använda utan att hålla i dem.
En vanlig synpunkt är att man vill att bussen ska gå en viss väg eller köra andra tider. Östgötatrafiken fortsätter också att tampas med de ojämna pendlingsflödena. De gör att man använder en stor del av sin kapacitet på morgnarna, runt 07.30-tiden. Senare på dagen kan bussarna gå nästan tomma. Vanliga turer som särskilt vintertid blir tungt belastade i Linköping är ettans linje från Skäggetorp till centrum, och trean från Ryd. I Norrköping är det bland annat linjerna från Åby/Kolmården och Hageby till centrum samt linje 119 från centrum till Himmelstalund.
– Där det finns skolelever blir linjerna snabbt fulla. Det gäller även i Motala och på de lite mindre orterna.
Generellt tror Mattias Näsström att trafikmiljön för bussarna måste anpassas mer i form av särskilda bussfiler så att bussarna får utrymme och kan säkra tiderna. Det behövs också en dialog med skolorna. Forskning vid Linköpings universitet pekar på att det kan löna sig samhällsekonomiskt att ändra skoltiderna för att minska anspänningen på morgontrafiken.
– Vi måste hjälpas åt över gränserna. Att köpa in en extra buss som sedan står stilla en stor del av dagen är alldeles för kostsamt.
ulrik.svedin@ostmedia.se