Från flygeln strömmar tonerna av "O helga natt".
Hundratals stearinljus sprider ett varmt sken över kakel, klinker och tegel.
Framför en jättelik ugn serveras julgröten.
Det är mysigt dunkelt, gamla vackra saker – och jag vill vira in mig i en varm pläd och stanna här i all evighet.
Har jag hamnat i en film?
Är det 1800-tal eller 2000-tal?
Det putsade huset intill Motala ström i Borensberg, med 60 centimeter tjocka kalkstensväggar, byggdes 1880. 1925–1982 var det ångbageri. Degen knådades i källaren, bars upp i den gamla stentrappan och gräddades med vattenånga i två gigantiska ugnar.
En av dem finns kvar, det är framför den julgröten serveras.
Under bageriets storhetstid arbetade här runt 15 personer och brödet kördes ut med varubil till butiker, men såldes också på plats.
Ägarna då. Vilka är det som ger sig på ett så märkligt projekt, att flytta in i ett gammalt bageri som många betraktat som ett ruckel som borde rivas?
Jo, Niclas Jansson och Madeleine Simlund. Båda är för många bekanta ansikten. Niclas som medlem i musikgruppen "Linköpings legender" och Madeleine som frisör i Berg.
De är inga husnoviser precis. Paret har tidigare tagit sig an Sandviks gård i Stjärnorp, ett stort hus i Flemma, prästgården Eklunds hov i Stjärnorp), Stenkullen i Borensberg och nu – Ångbageriet.
Varför håller ni på så här?
– Vi delar en grundglädje i att återställa gamla hus, få dem vackra igen och vårda dem, säger Niclas.
Ni har otroligt många vackra saker!
– Som unga åkte vi på många auktioner och vid varje flytt tar vi förstås med oss alla gamla grejer, säger Madde. 90 procent är återbrukat. Jag är en sann nörd och åker nästan varje helg en lov och letar grejer till bra pris. Just nu gärna marmorpelarbord som är väldigt användbara.
Men varför flytta när husen är färdigrenoverade och som finast?
– För att då är ju allt klart, ler Niclas. Vi gillar att ha projekt.
Är ni alltid överens om att flytta?
– Nej, två gånger har vi inte varit det, men till slut blir vi det. Vi har lite olika landningssträckor bara, säger Niclas, och Madde ler instämmande.
Så bageriet ska också säljas sen?
– Nej, nej, bedyrar Niclas. Vi kommer nog aldrig att känna oss klara. Det här är ett livsprojekt med en jättestor utvecklingspotential.
– Här ska vi bli gamla, säger Madde, som älskar känslan av Söderkåkar i området och funderar på att skaffa några höns.
Kakelväggar och klinkergolv är original, även om golvbrunnarna tagits bort. Det är ju inte så ofta man behöver högtrycksspola vardagsrumsgolv . . .
– Förra ägarna gjorde ett gigantiskt jobb med att förvandla den öde fabrikslokalen till en festlokal för uthyrning. Nu fortsätter vi den resan.
Än så länge bor de i "festvåningen" medan övervåningens 90 kvm renoveras. Den hade inte haft fönster sedan 70-talet och var rena duvslaget, med träd som växte in i huset.
En del gör Niclas själv, annat tar de hjälp med.
Men de ska också hyra ut sitt hem till exempelvis bröllop då och då.
Är ni inte oroliga att grejer ska bli förstörda?
– Det vi är rädda om flyttar vi till övervåningen, men annars går ju det mesta att ersätta. Huset är för vackert för att inte fler ska få ta del av det.
Den där gåtan då?
– Här tillverkades den populära Borensbergslimpan, en söt och god sirapslimpa, under många år, men vi har gått bet på att hitta receptet. Har någon det så vill vi väldigt gärna få det.