KD vill satsa på jordbruket: "Blev inte som vi trodde"

På fredagen kallade Kristdemokraterna i Östergötland till pressträff på Kolstorps gård utanför Ljungsbro. En mustig gödseldoft fyller luften och kor råmar i bakgrunden. På plats är riksdagsledamoten Magnus Oscarsson, regionrådet Per Larsson och Denise Cassel, som är kommunalråd i Linköping och den enda som inte sitter i opposition.

På Kolstorps gård bedrivs i huvudsak mjölkproduktion. Det är ett familjeföretag, bröderna David och Arvid Pettersson håller successivt på att ta över efter sin far och hans bror.

– Man måste nästan vara ett familjeföretag, det går nästan inte att etablera ett lantbruksföretag från noll nu, säger David.

Farbrodern Örjan kommer med högaffeln på axeln och lyssnar en stund. 

– Det är jättesvårt att få ekonomi i lantbruksverksamhet. Det måste finnas möjlighet att tjäna pengar på jordbruket, säger Magnus Oscarsson (KD), som sitter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. 

Priserna på drivmedel, foder och emballage till höbalarna har blivit avsevärt dyrare. Bränslepriset påverkas av reduktionsplikten som innebär att fossilt fordonsbränsle blandas ut med biodrivmedel.

– Vi har skenande bränslepriser på grund av reduktionsplikten. Vi tyckte att det var bra och för en god sak och det tycker vi fortfarande, men frågan är om vi har råd med det? Man kanske behöver dämpa takten lite, säger David. 

Det är inte heller så miljövänligt som det verkar, menar Oscarsson:

– Det här blev inte som vi trodde. Vi importerar nu 80 procent av det vi blandar i bränslet. Det kommer från sockerrör och annat som man hugger ner regnskog för att kunna odla. Så var är miljönyttan?

– Vi kräver en lägre takt än den Sverige har nu. Vi borde också använda svenskproducerad biodrivmedel för miljöns skull, säger Magnus Oscarsson, som menar att även åkerinäringen skulle gynnas. 

– Vi kan inte offra lantbrukarna för klimatambitionerna, säger Denise Cassel. 

Även det historiskt höga elpriset påverkar. 

– Vi vill se en elpriskompensation likt den för privatpersoner, fast anpassad för företag, säger Oscarsson och påtalar att en betydande del av elpriset består av elskatt. 

David Pettersson suckar: 

– Det är väl höjden av ett socialistiskt samhälle där skatterna är så höga att man måste få tillbaka en del i bidrag från staten. Vi vill egentligen inte få riktade stöd och olika bidrag, vi vill helst få betalt för det vi producerar. Matpriserna är nu på en historiskt låg nivå i förhållande till inkomst.

David medger samtidigt att mjölkpriset är historiskt högt, men att det inte hjälper mot de ökade kostnaderna. 

– Vi är inget krisande företag, men många andra har det tufft. Man borde satsa på att hålla igång de lantbruk som finns. Självförsörjningsgraden borde vara en valfråga.

Varför ska just jordbruket få extra stöd, kan de inte anpassa verksamheten efter sina kostnader som andra företag?

– Livsmedelsproduktionen är viktig för samhället. Det är grundläggande att det finns mat. Förut hade man beredskap i händelse av en kris, men så är det inte längre och tidigare sa man att man skulle förlita sig på EU. Vi måste prata om det här. Vi behöver ha egen livsmedelsproduktion. Kanske blir vi aldrig helt självförsörjande, men vi måste öka självförsörjningsgraden, säger Magnus Oscarsson. 

– Det handlar om vad man tycker att det är värt, inflikar Denise Cassel.