Cyklade sträcka motsvarande Åtvidaberg – Rio de Janeiro

Trots att elitkarriären som bandyspelare tar mycket tid så har Åtvidabergssonen Jonas Enander även hunnit avverka en väldans massa mil på cykelsadeln det senaste året.

Att Jonas förra året fick ihop 1000 mil på cykel ser han inte som någon bedrift. "Träna är något jag alltid har gillat och jag tycker om cyklingen som träningsform, då det är lätt att se hur snabbt man kan förbättra sig".

Att Jonas förra året fick ihop 1000 mil på cykel ser han inte som någon bedrift. "Träna är något jag alltid har gillat och jag tycker om cyklingen som träningsform, då det är lätt att se hur snabbt man kan förbättra sig".

Foto: Privat/Lina Gillman

Östergötland2024-03-03 21:00

– Det här med cykling har ju varit en rolig träningsform som jag utövat ganska länge. Jag har blivit mer inbiten de senaste åren, säger Åtvidabergssonen Jonas Enander som numera är anfallare i IFK Motala. 

Hans bandykarriär började i Åtvidaberg, därefter har han spelat i Hammarby, Tellus och nu IFK Motala. 

– Bandyn har ju varit med i mitt liv sen jag var sex år och mitt kontrakt här sträcker sig fram till 2025.

undefined
Jonas berättar att han efter bandykarriären gärna arbetar inom det han är utbildad till. "Idrottsvetenskap är brett och jag gillar mest det fysiologiska inom yrket".

Men det är som sagt inte bara bandy som gäller för Jonas. Han fastnade för cykling för ett antal år sedan. 2023 fick han ihop över 1 000 mil på cykel, vilket i runda slängar motsvarar fågelvägen mellan Åtvidaberg och Rio de Janeiro. I perspektiv kan man även nämna att det finns en tumregel som säger att det är bra att ha 100 mil cykling i ryggen när man tar sig an en Vätternrunda.

– Ja jag lyckades ju skrapa ihop några mil förra året, säger Jonas och ler.

Han beskriver cyklingen som ett bra träningskomplement till bandyn. 

Hur ofta cyklar du för att komma upp i 1 000 mil?

– Det är kanske en till två gånger i veckan på vintern och runt fyra till fem pass per vecka under sommaren. Då cyklar jag med Bistro cycle club. Det är ju gemenskapen inom landsvägscykling som är rolig. Att bara trampa runt en bana ensam är inte lika kul, det roliga är tugget som blir i klungan när man cyklar. 

undefined
Jonas Enander har en säsong kvar på kontraktet med IFK Motala. Han är inte främmande för att eventuellt engagera sig som ledare i föreningen i framtiden om han blir kvar i Motala.

Tror du att cyklingen kommer ta över mer när du slutar med bandyn?

– Ja, det tror jag nog. Jag kanske ska testa någon lätt tävling och se hur jag står mig mot andra, eller så bestämmer jag mig för att prova en sport utan tävlingsmoment. 

Tror du att du klarar det, att inte tävla i en sport?

– Att tävla mot andra är inget jag känner ett behov av, men att tävla mot mig själv lär jag nog aldrig sluta med. Det är en sak jag gillar med just cyklingen, det är lätt att mäta sina egna prestationer och framsteg. Lagsport är en helt annan grej när det kommer till prestation, då är man så beroende av andras dagsform också.

undefined
Jonas är ursprungligen från Åtvidaberg men har köpt hus i Motala med sambon Mimmi.

Samtidigt tror Jonas att mycket talar mot en eventuell tävlingskarriär inom cykling.

– Det är ju också extremt tidskrävande och dyrt vilket gör det lite dubbeldåligt, säger han med ett skratt. 

Är du mest prylnörd när det kommer till bandyn eller cyklingen?

– Cyklingen helt klart. Jag har flera olika cyklar och mycket utrustning och prylar. I bandyn vill jag ha bra skridskoskenor sen kan jag inte säga att jag bryr mig så mycket mer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!