Politiken har påverkats av den pandemi som svepte in över världen. För en regionpolitiker som Kaisa Karro (S), med sjukvården som huvudområde, har våren handlat mycket om att få en överblick och agera för att klara av krisen. Hon tycker att regionen klarat sin beredskap godkänt.
– Redan i januari hörde jag om något slags virus i Kina. Det kändes långt borta då. I mars gick vi upp i stabsläge och då framstod det som klart att det här skulle bli något stort. Jag tycker ändå att vi var bra förberedda. Så bra vi kunde. Vården är hårt drabbad och man har fått slita hårt där. Vi har än så länge klarat krisen. Men ingen vet hur uthålliga vi kan vara. Och framför allt hur länge vi måste vara det, säger hon.
Kaisa Karro tycker att det finns flera saker som hon lärt om beredskap under året. Om sig själv och om vad samhället borde göra för att klara en långvarig kris. Hon talar om att ha frågan ständigt på bordet.
– 2020 skulle bli totalförsvarsåret. Så redan innan hade jag tankar med mig om vad som behövdes. Men året har gjort det tydligt att vi behöver öva för att möta kriser. I politiken behöver vi också diskutera och debattera för att komma fram till hur vi hela tiden kan bli bättre.
Diskussionen om hur sjukvården ska klara långvariga kriser och vårdens problem med bemanningen har funnits som en variabel under många år. Och under nuvarande kris har anställda inom vården satts under extra hård press. Hon har inget snabbt svar på hur en hårt pressad sjukvård ska klara den vårdskuld som finns nu, bland annat att många operationer har skjutits upp. Inte heller om hur framtidens beredskap ska bli bättre.
– På sikt vill vi förstås ha fler som jobbar inom vården och det är det vi strävar efter hela tiden. När det gäller vårdskulden är det något som befintlig personal ska hantera det och det blir tufft. Det är vi medvetna om. För att möta framtida kriser behöver det bli fler inom sjukvården. Men det är inget nytt och det jobbar vi med hela tiden, säger Kaisa Karro.
Frågan om beredskapslager och att samhället bör bygga upp ett lager för att ha en beredskap inför framtida kriser har aktualiserats under pandemivåren. Kaisa Karro tycker att det är tydligt att det behövs något slags uppbyggnad av beredskapen. Hon har funderat en hel del på hur och vad som krävs och hon tror att utbyggnaden behöver komma till skott ganska snabbt.
– Det har varit alldeles tydligt att det på vissa platser har saknats exempelvis skyddsutrustning. Det har skapat problem att Sverige inte varit självförsörjande. Jag ser att det är staten som måste ta ett initiativ kring det här och jag förväntar mig att det finns som en del i coronakommissionens arbete. Sen är det här inte helt enkla frågor. Vad har man i ett beredskapslager för sjukvård?
Kaisa Karro har precis som de flesta inget svar på hur långvarig coronakrisen kommer att vara. Men hon ser att den kommer påverka samhället under lång tid.
– Jag tycker ända att det finns flera positiva saker vi har lärt oss. Många är beredda att ställa om i en kris. Vi har sett det med företag som ställer om produktionen. Vi har sett det på många sätt. För politiken handlar det om att se till att samhället klarar att vara uthålligt. Det är den stora frågan framöver. Där är jag positiv. Det tycks finnas en politisk vilja kring det, säger hon.