För några år sedan hittades de där gamla Motalaborna intill Motala ström. De begravdes ungefär 5 800 f Kr och nu har de DNA-analyserats – varifrån kom de egentligen? Resultatet visar att de var ganska nära släkt med stenåldersjägare från andra delar av Europa, ända bortifrån Sibirien.
Precis just nu är frågan om hur stenålderns jägare-samlare övergick till att bli bönder ett hett debattämne bland historiker, arkeologer och naturvetare. Problemet är definitivt inte nytt, forskarna har haft olika åsikter om det här i minst hundra år men med ny DNA-teknik har diskussionen fått ny näring.
Analyser av isotoper i ben och tänder kan tala om inte bara vad människor åt, utan var de föddes och växte upp. Det har blivit möjligt att testa DNA från människor som levde för tiotusentals år sedan och därmed kolla släktskapsförhållanden med de allra tidigaste anmödrarna och anfäderna.
En teori som får stort utrymme i debatten just nu är att jordbruket fördes hit av invandrade bönder från Turkiet. De bredde ut sig över Europa och kom så småningom till Sverige..
Men var det så? Kom de här bönderna invandrande och konkurrerade ut jägar-samlarbefolkningen? Eller föddes lantbruket i vår del av Europa i stället när jägar-samlarna som redan bodde här omskolade sig till bönder?
Det sista hävdar arkeologerna Göran Gruber, Tom Carlsson och Alexander Gill i den vetenskapliga tidskriften Current Swedish Archaeology. De hämtar sina argument både från Motala-grävningarna och från andra utgrävningar i länet.
Östergötland är ett bra landskap att utgå ifrån i diskussioner om våra äldsta förfäder. Landskapet är ovanligt välundersökt och här finns gott om arkeologiska spår efter hur människors liv såg ut från stenåldern och framåt. Nio tidiga bondgårdar har hittats, till exempel, allihop ligger nära de större vattenvägarna.
– Det gick snabbt att resa längs vattendragen, man har kollat paddlingstiden mellan exempelvis Mälardalen och Tyskland, säger Alexander Gill. Tre dagar. Rörligheten var stor.
Genetikerna hävdar att de kan visa att jordbruket kom med storskalig invandring.
– De tittar BARA på genetiken, säger Göran Gruber. De glömmer alla andra processer, som spåren i det arkeologiska materialet.
De har fastnat i EN förklaring, konstaterar Alexander Gill.
– Vi tycker att nya hypoteser krävs. Här behövs nytänkande.
Eller egentligen inte så mycket. Den enklaste – och kanske troligaste – förklaringen stavas SEX.
– Fortplantning, förklarar Alexander Gill. Det är de sociala mekanismerna i samhället, vem man gifter sig med, vem man får barn med, som styr hur generna förs vidare.
Utgrävningarna i Motala i början av 2000-talet gav många bevis på utbyte med andra regioner, mest tydligt gäller detta fynden av flintföremål. Flinta finns inte naturligt här, utan måste hämtas från exempelvis Väst- och Sydsverige.
– Utbyte och handel, alltså, som säkert kunde inkludera boskap, utsäde och kunskap om jordbruk. Jordbruket och keramiken utvecklades, nätverken försköts söderut, säger Göran Gruber, men det var också mycket som INTE förändrades.
Människor byggde sina hus likadant under äldre och yngre stenålder. De jagade och samlade under både äldre och yngre stenålder. De tillverkade sina yxor och pilspetsar med samma teknik som tidigare.
Svaren på frågan om vårt ursprung hittas alltså inte bara genom DNA-teknik utan också i de arkeologiska fynden. Göran Gruber förklarar:
– Det genetiska arvet förändrades ganska mycket vid just den här tiden, när jordbruket infördes. Vi menar att det berodde på utvecklade nätverk, handel och sociala kontakter. Det visar det arkeologiska materialet.
Jägar-samlarna stod inte bredvid och tittade på när marken började odlas upp i Sverige. Det var de som blev de nya bönderna.
– Det är vad fynden i Östergötland visar, säger Göran Gruber. Jordbruket introducerades genom kontakter som hade byggts upp långt tidigare. Familjer integrerades och livet förändrades.