Varje år föds drygt 5 000 barn i Sverige som har kommit till genom assisterad befruktning. I en studie som bland annat inkluderar Linköpings universitet har par som fått ägg och spermier donerade och donatorer följts upp åtta år efter att de genomgått befruktning på sjukhus.
– Vi har tittat på donatorer från 2005 och 2008 som kom från de sju reproduktionskliniker på universitetssjukhusen i Sverige som fick lov att göra ägg- och spermiedonation, säger Gunilla Sydsjö, professor i psykosocial obstetrik och gynekologi och legitimerad beteendeterapeut, vid Hälsouniversitetet, den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.
Bland annat har donatorerna fått berätta hur de tänker kring möjligheten att bli uppsökta av barnen som de gett upphov till. Enligt svensk lag har barn som kommit till genom donation rätt att få veta identiteten på donatorn.
– Många är positiva, de vill göra det här på barnens villkor, och vill barnet ha kontakt så ställer man självklart upp och träffar den här personen. Men än så länge är det inte någon donator som har blivit uppsökt så när de svarar så blir det ett hypotetiskt resonemang, säger Gunilla Sydsjö.
Sverige var först i världen med att anta en lag där donatorer inte längre kan vara anonyma. Efter att lagen infördes 1985 har fler länder följt Sveriges exempel. Men fortfarande föds barn i Sverige som har okända donatorer. Det kan bero på att kvinnor som vill ha anonyma donatorer har åkt till länder där det är fortfarande är tillåtet med anonyma donatorer, exempelvis Danmark.
Forskning i USA visar att barn till lesbiska par och ensamstående mammor som inseminerats oftare letar upp donatorn. Uppskattningsvis har mellan 25 och 30 barn i Sverige som fötts efter 1986 sökt upp kliniker för att få veta sitt genetiska ursprung.
Reproduktionsklinikernas riktlinjer till föräldrar som genomgår assisterad befruktning är att vara öppna mot barnet med hur de kommit till.
– Det kan ge allvarliga konsekvenser om barnet får veta det som vuxen. Då är det bättre att barnet får veta tidigt att det har varit önskat. Och i dag är barn medvetna om att man kan ha en annan typ av familjebildning med till exempel två pappor och två mammor eller att man är adopterad.
Föreläsningen ingår i föreläsningsserien Forskning i Framkant som är gratis och öppen för allmänheten. Den hålls torsdag klockan 16.30-17.30 i Hugo Theorell-salen på Universitetssjukhuset i Linköping. Ingen föranmälan behövs.
Fotnot: Den engelska titel på studien är The Swedish multicenter study on gamete donation och omfattar totalt 1 500 mottagare och donatorer.