Han är journalist och författare och fick rätt mycket skäll i höstas för tv-serien "Resten av Sverige". Första avsnittet retade många företrädare för små krympande kommuner, men tv-serien ledde också till att Po Tidholm nu kan föreläsa runt om i Sverige om just landsbygdsfrågan.
I hans version av hur det kommer sig att ingen verkar bry sig landsbygden så handlar det om minst 20 år av brist på beslut. Ingen har nånsin beslutat att landsbygden ska avfolkas – det har bara blivit så för att staten slutade bry sig. Istället skickades ansvaret för den regionala utvecklingen ut i regionerna. Kommunerna skulle själv ansvara för utvecklingen och började konkurrera med varandra. Alla vill ha fler invånare och tillväxt, men det måste då ske på någon annan kommuns bekostnad.
– Av Sveriges 290 kommuner är det mellan 140 och 150 som varit krympande de senaste 20–30 åren, säger Po Tidholm under sitt föredrag.
När det handlar om statlig politik som slagit snett tar han avskaffandet av apoteksmonopolet som exempel. När apoteken såldes ut fick inte köparna avveckla något under de två första åren.
– Och när två år hade gått så kom de största ägarna till regeringen och ville ha statsbidrag för att fortsätta driva apoteken på landsbygden. Där var det inte lönsamt och det är väl ingen som är förvånad över det? säger han.
Hans poäng är att den fria marknaden inte fungerar i alla lägen – inte på landsbygden i alla fall.
Den här kvällen hade även en debattpanel bjudits in. Po Tidholm agerade moderator, men när han vände sig till regionstyrelsens ordförande Mats Johansson (S) för att få svar gick det inte så bra. Po Tidholm lät uppriktigt nyfiken på hur diskussionerna gått när Region Östergötland fattade beslut om att dra in bussen på 28 landsbygdslinjer, men Mats Johansson utvecklade inte svaret.
– Fattat beslut gäller, svarade han kort.
Birgitta Gunnarsson, centerpolitiker som är ersättare i trafiknämnden i Region Östergötland, försökte nyansera svaret en aning. Hon förklarade att kommunerna kan lösa problemet ganska enkelt genom att låta gymnasieelever åka med skolskjutsen, men något fullödigt svar på hur landsbygden ska leva utan kollektivtrafik fick vi inte.
I debattpanelen fanns också två politiker som suttit med i den parlamentariska landsbygdskommittén. Det är ett arbete som gjorts av en grupp i riksdagen och det hela måste betecknas som smått unikt. Arbetsgruppen har lagt fram 75 förslag som ska hjälpa landsbygden och det unika är att hela gruppen – från sverigedemokrater till vänsterpartister är överens.
Bland de 75 förslagen på ny landsbygdspolitik finns idén att den som flyttar till vissa glesbygdskommuner ska slippa ifrån sitt studielån, ett annat är att reseavdrag ska göras utifrån antal kilometer inte utifrån hur lång tid resan tar. Det sistnämnda skulle gynna boende på landsbygden, men missgynna exempelvis pendlare i Stockholm.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har sagt att han, med utgångspunkt från gruppens slutbetänkande, ska lägga fram en proposition för riksdagen i januari nästa år.
Om det gör att de försvunna landsbygdsbussarna i Östergötland återkommer återstår att se.
I Östergötland bor cirka 15 procent av befolkningen (cirka 67 000 personer) på landsbygden. Hälften av dessa har mer än två kilometer till en busshållplats. Samtidigt betalar de boende på landsbygden i genomsnitt mer skatt i kronor räknat eftersom de i genomsnitt har högre inkomster (förhållandet gäller år 2012).