Onsdagsintervju
Glädjen är påtaglig när Felicia Bindekrans och Joel Glemne tar emot oss på företagshotellet Lead i Norrköping.
Deras nystartade företag Skira är mitt uppe i sitt första stora genombrott.
– November är bästa månaden hittills, vi har fått 120 nya kunder och krossar alla våra mål, berättar Felicia när vi satt oss ner.
Skira är en handelsplats för spannmål. Lantbrukare lägger själva in på sajten vad de vill sälja, hur mycket, av vilken kvalitet och deras lägst accepterade pris. Sedan blir det budgivning för alla intressenter.
– Så ser vår produkt ut idag, men det var inte så vi tänkte från början, säger Joel.
Felicia fortsätter:
– Niklas (Ericson, en av grundarna), har en kompis som är lantbrukare som ställde frågan ”Varför kan inte jag få veta hur mycket betalt jag kan få för mitt spannmål?”. Spannmålsmarknaden är sluten och det är svårt att veta priser. Den styrs av några få starka aktörer som inte är öppna med vad de betalar eller tar betalt för spannmålen de handlar med. Lantmännen är marknadsledande och andra stora på marknaden i Sverige är Svenska foder, Swedish agro med flera.
Hösten 2015 tog Niklas Ericson kontakt med Joel Glemne, klasskamrat på teknisk fysik på Linköpings universitet, som i sin tur tog kontakt med Felicia Bindekrans, också hon ingenjörsstudent på Liu. Bollen var i rullning och våren 2016 grundades Skira.
– Ursprungsidén var en Prisjakt (prisjämförelsesajt) för lantbruket, inte den handelsplats som vi har nu, utan mer en insamling av priser från lantbruken så vi kunde skapa ett index, berättar Joel.
Vad var fel på den idén?
– Prissättningen av spannmål är inte glasklar. Om du frågar ”Vad fick du för pris?” kan du få olika sorters svar. Som exempel, om du och jag har köpt likadana datorer och diskuterar priset så pratar vi om priset på datorn. Inte vad den kostar beroende på de kostnader det medför var vi bor. Men när man diskuterar priset på spannmål så gör man just det, där är transporterna en så stor del av affären att det också är en del av kostnaden. När vi samlade in priserna presenterade alla sina priser på olika sätt. Vi försökte lösa det men det gick inte.
– Hösten 2017 tog vi ett nytt grepp och då undrade flera vi talade med om de inte kunde köpa och sälja genom oss. Där föddes idén.
September 2018 lanserades den digitala handelsplatsen Skira så som den ser ut idag.
Vad händer efter avslutad budgivning?
– Vi tar hand om all transport och vi garanterar betalning till säljaren. Till köparen erbjuder vi ett kvalitetsavräkningssystem. Det innebär att vi skicka tester från transporten till laboratorium och är kvalitén sämre än säljaren har sagt så får köparen tillbaka pengar, förklarar Felicia.
Lantbrukarna är säljare, men vilka är köpare?
– I starten har vi fokuserat på djurbönder som behöver foder till framför allt kor och grisar. Den typen av köpare finns det flest av.
Vad tjänar säljarna på att använda ert system?
– De får, enligt våra siffror, i genomsnitt sju procent mer betalt än om de skulle sälja på traditionellt vis.
Hur mycket betalt tar ni för er tjänst?
– Nu tar vi en procentandel, 2,5 procent av säljaren och 2,5 procent av köparen, men vi kommer troligen ändra till att ta en fast öressumma per kilo i stället, så det inte är någon skillnad om man säljer en dyr eller billig vara.
Joel, som är teknikansvarig i företaget, säger:
– Jag tror att det är affärsmodellen som är nyckeln till att så många vill testa oss. Ingen betalar något förrän man tjänar pengar på det.
Vad säger era kunder om tekniken?
– De flesta är positiva. Lantbrukare är teknikvänliga i grunden. De arbetar ständigt med att optimera hur mycket de får ut per hektar mark och med den här tekniken kan de också optimera hur mycket de får ut i försäljningen, säger Felicia.
– Vår handelsplats är mer en beteendeinnovation än en teknisk innovation, tycker Joel. Mycket handlar om att få säljare och köpare att göra på ett helt annat sätt än de har gjort historiskt.
Har ni gått på några nitar?
– Absolut. Nu har vi spannmål och baljväxter, men vi testade i början också med grovfoder, som hö och halm. Det var svårare att hålla koll på den kvalitén, det är mycket som är inplastat, så då tog vi bort det. Vi tror att det är bra att fokusera på att bli bra på en sak och sedan bredda utbudet.
Skira har 800 registrerade företagskunder, varav 15-20 procent är aktiva för tillfället. Sex heltidsanställda blir i januari sju då en säljare tillkommer. Ägare är, förutom de anställda, LRF Media och ett antal affärsänglar, bland andra förre LHC-spelaren Mattias Weinhandl.
Känner ni er som de entreprenörer ni är?
– Nej, jag är ingenjör, säger Joel snabbt. Jag vill lösa problem. Det är spännande hur man kan linjera sig i ett bolag, hur vi arbetar i samma riktning men inte nödvändigtvis med samma motivation.
Felicia fortsätter:
– Vi har lantbruket med oss hemifrån. Själv är jag uppvuxen på en spannmålsgård på Vikbolandet som nu drivs av min morbror.
– Vi ska vara duktiga på teknik, juridik och ekonomi, säger Joel. Nyckeln för oss är att bygga marknad, tjänsten blir bättre ju fler som är inne i den. I budgeten går vi inte plus på flera år. Ganska snart kan vi gå jämt upp, men det räcker inte för att vinna marknaden. Konkurrenter finns överallt, i Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal, Mellanöstern och USA, de har kommit ungefär samtidigt som vi.
Är de på väg in i Sverige?
– Ja, från alla håll.
Felicia går iväg för att göra videointervjun och jag frågar Joel varför han väljer att starta ett nytt bolag, med allt vad det innebär i tajt ekonomi, när han skulle kunna vara välavlönad ingenjör på ett storföretag. Svaret kommer snabbt:
– Jag har en bakgrund där jag aldrig behövt kämpa i hela mitt liv. Min familj har verkligen inte varit rika med svenska mått mätt, men mina föräldrar har varit snälla, drogfria, pushande och jag har gått i skola där jag fått mat varje dag. Jag har aldrig upplevt brist och därmed tillhör jag den promille av mänskligheten som har varit mest privilegierad genom alla tider. Sånt driver ett beteende.
– Min farfar berättade att han vägde 55 kilo när han gifte sig för att han inte hade nån mat att ställa på bordet. Det är klart att det har påverkat min far och hans drivkrafter. Om du en gång upplevt brist så glömmer du det nog aldrig. Så visst hade jag kunnat göra vad som helst om det bara handlade om att tjäna pengar, men det är inte det som kommer att göra mig lycklig.