– Styrelsen är en avgörande resurs för företaget. Den styr aktivt i vilken riktning företaget ska. 100-listan var som ett svar på "Men när vi ska tillsätta någon så hittar vi inga kvinnor". Idag finns det 150 kvinnor på listan i vår region. Så de finns visst, säger Jonna Hedlund, projektledare för 100-listan, som ingår i Östsvenska Handelskammarens verksamhet.
Under måndagen presenterades 100-listans årliga rapport över jämställdheten, ett arbete som pågått sedan 2014. Det är ett initiativ för att uppmärksamma den kvinnliga styrelsekompetens som finns i samhället. Det var Östsvenska Handelskammaren – där Östergötland, Södermanland och Gotland ingår – som var först med listan, men nu finns konceptet även hos andra handelskammare i landet. Tanken är att den som behöver en styrelseledamot till sitt företag, men som har svårigheter att hitta en kvinna med rätt kompetens ska kunna leta i databasen.
Men varför är det viktigt?
– Det är ett problem att styrelserna inte är jämställda. Både ur ett samhällsperspektiv, men också för att det finns studier som visar på att företag med jämställda styrelser har bättre tillväxt, högre innovationsförmåga och blir mer attraktiva, säger Jonna Hedlund.
En av rapportens många diagram visar andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Östergötland ligger och skvalpar i mitten av tabellen med sina 24 procent, en procent högre än förra året. Rikssnittet är 25 procent. De som briljerar mest är gotlänningarna med sina 30 procent. För en utomstående tycks det vara nedslående siffror, men Ulrika Spåls, som är vd på Styrelseakademin Sverige, och Matthias Trygg, som är ordförande i Handelskammarens valberedning, är mer optimistiska.
– Det är positivt att det går framåt och är på väg åt rätt håll. Det är ingen förändring som går snabbt. Det måste börja tidigt i livet, med utbildning. Fler unga, som när de är färdigutbildade och väljer att bli företagare, kommer att bidra till förändringen. Det finns absolut hopp framåt, säger Matthias Trygg.
Så det krävs pensionsavgångar?
– Nej, vi behöver den kompetensen också, svarar Matthias Trygg.
– Erfarenheten ska vi vara rädda om. Mångfald i ålder är också viktigt, kanske den allra viktigaste mångfalden. Idag måste man ofta ha gjort karriär och nått framgångar innan man får möjlighet att ingå i en styrelse. Där borde man kanske ta in unga människor och ha mentorskap i styrelsearbetet för att få till en bättre mångfald, säger Ulrika Spåls.
De menar också att man inte ska stirra sig blind på mångfaldsbegreppet som en checklista med exempelvis kön, etnicitet och sexuell läggning, utan se det som olika perspektiv.
– Man vill ha in olika hjärnor, som tänker olika. Tittar man på separata kriterier så blir det en svår fråga, men om man ser det som hjärnor som tänker olika blir det lättare, säger Ulrika Spåls.
Jämställdhetsarbetet kan inte bara utgå från styrelsen utan även i företagens arbetsgrupper och samhället i stort, menar de.
– Det måste också finnas med i ägarperspektivet. Det är ju därifrån som styrelsen tillsätts, fortsätter Ulrika Spåls.
– Alla kan jobba med stereotyperna. Det börjar tidigt, med barnen, vad vi pratar om hemma. Hur vi pratar med barnen om det här. Så att fler kvinnor sedan vill bli ingenjörer och fler män vill jobba inom vården, säger Matthias Trygg.