Totalt 22 av dem som har dömts vid Norrköpings tingsrätt för fusk på högskoleprovet förlorar nu sitt resultat. Universitets- och högskolerådet utreder ytterligare 200 fall och räknar med beslut under våren. Det handlar om den härva med provfusk, med bas i Norrköping, som nystades upp förra året. Förövarna inom den så kallade "HP-hjälpen" levererade med avancerad ljudutrustning de rätta svaren i realtid till provdeltagare. Dessa hade i sin tur betalat stora pengar för att fuska.
Totalt 22 av dem som Norrköpings tingsrätt dömt för provfusk blir nu utan resultat. En av de 22 skrev provet hösten 2016 och undgår avstängning då preskriptionstiden gick ut i oktober 2018. Övriga 21 stängs av under två år från att skriva provet på nytt.
Totalt tolv av de 22 har kommit in på högskoleutbildning på sina nu återkallade resultat på högskoleprovet. Universitets- och högskolerådet (UHR) har informerat de sju universitet och högskolor som berörs.
Vid Linköpings universitet handlar det i nuläget om ett fall. LiU-rektorn skräder inte orden:
– Det är upprörande och tragiskt! Det finns ett system för att ge personer med rätt kvalifikationer en andra chans, genom högskoleprovet. Det systemet har man utnyttjat för att komma in på utbildningen. Det betyder att det är någon annan som inte har kommit in, säger Helen Dannetun.
Det är lärosätena som ansvarar för själva antagningen. Därmed blir det deras uppgift att utreda om studenterna ska stängas av. Lärosätena måste samtidigt kunna förlita sig på att resultatet från högskoleprovet stämmer. Dannetun antyder att härvan kan fortsätta att ge ringar på vattnet.
– UHR utreder fortfarande ett stort antal fall, så det blir nog fler fall på Sveriges universitet och högskolor. Vi kommer att utreda fallet skyndsamt tillsammans med våra jurister. Det är också viktigt att vi behandlar ärendena lika vid alla lärosäten, säger Helen Dannetun.
Universitetsjuristen Anna Süpke, säger att man måste utreda den här typen av ärende var för sig.
– Om antagningen bygger på provfusk så kan det resultera i att studenten inte får vara kvar på utbildningen. Men varje fall ska utredas för sig, eftersom det kan bero på vilka meriter som faktiskt har legat till grund för antagningen.
Vad finns det för juridiska svårigheter?– Till exempel om studenten har genomgått examinationer och fått betyg efter antagningen. Det är något vi måste utreda nu. Man måste skilja på antagningsbeslut och eventuella betygsbeslut, säger Süpke.
Hon påpekar samtidigt att rättssäkerheten är viktig. Det är möjligt för studenter som avstängs att överklaga besluten.
Sedan problemen med högskoleprovet upptäcktes måste deltagarna på heder och samvete bedyra att man inte har några tekniska hjälpmedel med sig, det möjliggör rättsliga åtgärder efteråt. Enligt Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR, så kan universiteten lita på högskoleproven i framtiden:
– Sedan 2015 då de första fallen uppdagades har vi gjort stora förändringar som gör det betydligt svårare att fuska. Vi har också kommit med flera förslag, som kroppsvisitering av provdeltagarna, säger Kuosmanen.
ulrik.svedin@ostmedia.se