Hellre rik och frisk än fattig och sjuk

Margareta Kristenson är förutom professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet också överläkare och ordförande i Östgötakommissionen för folkhälsa. Tjänstemän och politiker inom landstinget och på kommunal nivå fick lyssna på henne när hon redovisade forskningsresultat om socioekonomiska skillnader i hälsa. Faktorer som undersökts var: utbildning, yrke, inkomst och disponibel inkomst, sysselsättning och boendeområde.

Det visar sig att östgötarnas självkänsla är starkt relaterad till den disponibla inkomsten. Ju mer pengar desto bättre självkänsla.

Att utbilda sig var positivt för hälsan, som blev bättre ända fram till gruppen med högst utbildning. Där blev hälsan plötsligt sämre.

– I Sverige i dag är ekonomin viktigare än utbildning för hur man mår, konstaterar Margareta Kristenson.

Att känna hopplöshet är en riskfaktor för sjukdomar och död på ungefär samma nivå som rökning.

Och tittar man på hopplösheten i Östergötland så följer även den ekonomin: Människorna med den lägsta disponibla inkomsten kände störst hopplöshet, medan de med högst disponibel inkomst sällan kände hopplöshet.

Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget.

– Är sjukdomen orsak till vilken social klass man tillhör, eller blir man sjuk av fattigdom?, frågar sig Margareta Kristenson.

Professor Kerstin Ekberg, som också arbetar vid Institutionen för medicin och hälsa, höll föredrag om sjukskrivningar och den hälsofrämjande arbetsplatsen. Dagens arbetsliv har höga krav på att man ska utvecklas och tänka nytt och innovativt, kunna lösa komplexa problem och arbeta i team. Detta kräver i sin tur att arbetstagaren känner trygghet och tillit, att det finns ett gott emotionellt och socialt klimat på arbetsplatsen, och att det finns en känsla av rättvisa.

Ohälsotalen är högst i Motala, Vadstena, Västervik och Boxholm. Riskgrupper för att bli sjukskrivna är de med låg inkomst, låg utbildning, högre ålder, utländsk härkomst. Att vara kvinna och att ha varit sjukskriven tidigare är också riskfyllt.

Psykiska sjukdomar och diagnoser som gäller rörelseorganen leder till längre sjukskrivningar. När det gäller arbetsplatsåtgärder, så kan Kerstin Ekberg berätta att det är yngre personer, högutbildade och så kallade white collar-arbeten (tjänstemän) som får mest hjälp av sin arbetsgivare.

Psykiskt sjuka som hade dålig relation till sin arebtsledning kom tillbaka till arbetet fortare än de som hade goda relationer och psykosociala villkor. De senare var sjukskrivna längre, vilket forskarna först tyckte var konstigt.

– Förklaringen är att den första gruppen drivs tillbaka av oro över risken att förlora jobbet, medan den senare gruppen känner att de får stöd och inte löper risk för det, menar Kerstin Ekberg.