Innan psykiatriambulansen. PAM-enheten, inrättades 2015 i Stockholm var det i regel polis och vanlig ambulans som åkte på självmordslarm i regionen.
En fördel med PAM-enheten är att personalen har kunskaper i psykiatri och tillgång till patientjournaler, så att de kan komma förberedda till en insats.
– Personen får möta någon som faktiskt kan förstå deras situation, säger Mattias Gustafsson Karlsson, specialistsjuksköterska i psykiatri och samordnare för PAM-enheten.
Personalen arbetar med ett lågaffektivt bemötande mot patienterna.
– Visst har det funnits situationer som blivit hotfulla. Men med det här arbetssättet sker mycket få incidenter, säger han.
PAM-enheten har cirka 70 procent suicidärenden, 30 procent som rör annan psykisk ohälsa och gör också vårdintygsbedömningar. Fortfarande deltar polisen ibland vid insatser. Då händer det ibland att situationen trissas upp.
– Inte för att polisen agerar fel. Men vissa människor som har negativa erfarenheter av polisen kan bli rädda. De kanske har blivit tvingade till vård tidigare, förklarar Mattias Gustafsson Karlsson.
Många patienter upplever ett mindre stigma när det är PAM-enheten och inte polisen som kommer till en insats.
– Vi har gjort patientundersökningar som visar det, säger han.
Det nya arbetssättet har minskat belastningen både på polisen och psykakuten.
– Det här är ett kostnadseffektivt sätt att minska patientens lidande och att förhindra suicid.