Det mesta av anslagen till att upprätthålla vägarnas standard går till storstadsregionerna. Mindre samhällen på landsbygden missgynnas, menar Transportföretagen.
Tina Thorsell är chef för samhällsplanering på branschorganisationen Trafikföretagen.
Rapporten som gjordes tidigare under 2021 visar att det finns en allvarlig underhållsskuld när det gäller skötseln av landets statliga vägar och att den skulden tenderar att öka, eftersom de årliga anslagen inte är tillräckliga.
– Vi har kommit fram till att på riksnivå är 13 procent av vägarna i dåligt eller mycket dåligt skick. Men det skiljer kraftigt mellan storstad och glesbygd, säger Tina Thorsell.
Rapporten visar att den siffran kommer att öka om inte anslagen kraftigt höjs. Man har gjort en Sverigekarta där vägarna markerats med färger efter skicket.
– Det här är inget nytt problem. Det är många generationer politiker som inte tagit frågan på allvar. Underhållsskulden har därmed ökat.
Hon menar att staten löst underskottet genom att prioritera hårt och satsa på vägar med hög intensitet, och i storstäderna. Ett annat sätt att åtgärda brister är att sänka hastigheten.
– Det tycker vi är en riktigt dålig lösning. Vi pekar på att glesbygden drabbas genom detta, säger Tina Thorsell.
Om Mjölby är glesbygd kan man ju diskutera, men de facto är siffran för både Mjölby och Ödeshögs kommuner 28 procent dåliga eller mycket dåliga vägar, enligt rapporten. Norrköping och Linköping har 22 respektive 23 procent vägar med dålig eller mycket dålig standard. Bäst vägar i länet har Kinda och Ydre med cirka 17 procent i dåligt eller mycket dåligt skick.
Christian Eriksson, enhetschef på Trafikverket, är medveten om att mer pengar behövs. Idag prioriterar man hårt inom underhållet av statliga vägar.
Christian Eriksson som är enhetschef för underhåll på Trafikverket håller med om att de cirka 2,5 miljarder som avsatts årligen för vägunderhåll inte räcker.
– Det blir för enkla åtgärder som håller för kort tid, menar Christian Eriksson.
Det blir, enligt honom, att man väljer billigare åtgärder som inte har den livslängd som skulle behövas. Trafikverket har begärt 3 miljarder extra under tolv år för att komma ifatt det som Transportföretagen kallar för en underhållsskuld.
Kan det bli så att ni sänker fartgränsen i stället för att underhålla?
– Det kan i så fall vara en tillfällig åtgärd och av trafiksäkerhetsskäl eller om det är skador på vägen, menar han.
Kommunalrådet Annicki Oscarsson (KD) menar att en kommun som Ödeshög är beroende av ett bra vägunderhåll.
Annicki Oscarsson är kommunalråd (KD) i Ödeshög. Att vägarna har sämre skick där än i andra kommuner i länet har hon inte märkt. Däremot ser hon det som extra viktigt att vägunderhållet sköts på landet.
– Många är helt beroende av bilen för att ta sig fram. Det kan inte vara så att man samtidigt minskar på kollektivtrafiken och ligger efter med vägunderhållet, menar Annicki Oscarsson.
Hon tycker att alltför mycket av stadsbidragen går till spårbunden trafik när tre fjärdedelar av transporterna går på vägarna. Ödeshög är en kommun som helt saknar järnvägsförbindelser.
– Om man både för över pengar på spårbundet trafiknät och lägger huvuddelen av vägunderhållet på större städer så blir vi drabbade, säger hon.
– Man måste ta detta på stort allvar och se att landsbygden också ska få leva och att det ska gå att bo på landsbygden. Vi har inget alternativ till att färdas på vägarna, menar hon.
Har du upplevt att vägarna är dåliga i Ödeshög?
– Det är klart att det finns vägar som behöver underhållas, utan att jag har varit ute och mätt standarden. Min bild är att det mesta av resurserna läggs på spårburen väg. Jag tycker att det är bra att man lyfter den här frågan och det måste vi fortsätta med, säger Annicki Oscarsson.