Oftast utgår krysskonstruktören från en bild och börjar väva de rätta svaren runt den. Sist görs nycklarna, det vill säga frågorna som ska leda till de rätta svaren.
Med riktiga korsord menas sådana som är gjorda för hand, av en människa av kött och blod. Nu larmar förbundet Sveriges korsordsmakare om att datorer håller på att ta över deras hantverk. Och de manar till uppror bland korsordsälskarna. Att de ska att höra av sig till tidningarna när de ser att deras favoritkonstruktör försvunnit.
"En unik svensk tradition håller på att gå i graven", menar förbundet.
En av dem som skrivit under uppropet är Staffan Hammerman, korsordskonstruktör sedan 30 år.
– Korsordsmakarna minskar i rask takt. Förbundet bildades faktiskt i Linköping. Det var på ett konvent på Frimis 2012. Vi är runt 90 kvar i hela landet, säger Staffan, som själv tillverkar 3–4 kryss i månaden, oftast på beställning och med ett förutbestämt tema.
Det kan handla om branschtidningar och kommuner som vill ha specialkorsord om sin verksamhet eller sin stad. Sitt första kryss tillverkade han för Norrköpings Tidningar 1992 och på den tiden var de handskrivna, i dag gör Staffan dem i datorn. Han är även pappa till sportkryssen på korsord.se.
Då måste du plugga in specialområden?
– Ja och det är det som är kul. Det kan handla om träindustrin, en viss kommun, surfing, fotboll eller vad som helst.
Vad är datorgenererade kryss?
– De datorgenererade kryssen tillkommer genom att man låter en dator väva samman ett facit. Sedan låter man datorn fylla i nycklarna, dvs frågorna som ska besvaras. Men dessa nycklar – var har man fått dem ifrån? Har man skannat in från gamla korsord, sådana som en gång gjorts manuellt?
Risken, befarar Sveriges korsordsmakare, är att humor, språkkänsla och personlighet riskerar att gå förlorade när datorerna tar över från de mänskliga konstruktörerna.
Hur gör man ett korsord?
– Facit först! Man börjar med alla rätta svar, det vi kallar väven. Oftast sker det utifrån en bild som kan vara placerad i mitten, uppe till höger eller uppe till vänster. Sist görs frågorna, som vi kallar nycklar. Det vill säga fakta- eller associationsfrågor som ska leda till de rätta svaren.
Det är orden och meningarna till den specifika bilden som skapas först i väven.
Just bildkorsorden är en nordiska uppfinning och vi nordbor tycks också vara bland de mest korsordsälskande i världen. Internationellt är det vanligare med svart-vita lodräta och vågräta ordflätor där frågorna är placerade utanför själva krysset.
Vad undviker du i möjligaste mån?
– Svar där det rätta ordet är ett engelskt ord eller en förkortning. Som när nyckeln är "före detta" och svaret ska vara "fd". Sådant gillar jag inte och jag försöker i möjligaste mån undvika engelska uttryck.
Vad är roligast?
– När man använder ord med flera betydelser. Massaker kan också läsas som mas-saker. Och sejdel kan ju avse både ett glas och en bit av en fisk. Vind är ett annat sådant ord.
Vissa märkliga ord återkommer ideligen.
– Javisst, de existerar nästan bara där. Som or, ina, ara, asa, nek, ten och den japanska litteraturpristagaren Oe. Men för oss konstruktörer är det bra att de finns!
Varför älskar vi korsord?
– Det är en lagom utmaning, hjärngympa i många olika svårighetsgrader där det gäller att hitta sin nivå. Allt för enkla kryss, när man bara sitter och fyller i, är ju verkligen inte roligt.
Vad säger du om att fuska ?
– I form av ordböcker eller google . . . för egen del, nej! Möjligen i det absolut sista skedet, om det är helt omöjligt utan. Annars blir det inte roligt utan mera av fusk.
När kan det bli trixigt?
– När ord kan stavas på flera sätt, som volm och vålm, det vill säga höstack.
En krysskonstruktör i djupa tankar. En unik svensk tradition håller på att gå i graven, menar Staffan Hammerman och hänvisar till att allt fler kryss är datorgenererade.
Löser du radions Melodikrysset?
– Ja, men jag och hustrun kör snabbreprisen. Mina föräldrar hade som tradition att alltid ringa mig och fråga om nyare musik som de inte kände igen.
Vilka av dina kryss har fått mest spridningen?
– Utan tvekan barnkryssen jag gjorde på Arlas mellanmjölkförpackningar 2001. Barnkryss är, tvärtemot vad många tror, mycket svårare att konstruera än vuxenkryss, eftersom du har ett så begränsat antal ord till ditt förfogande.
Någon yrkesskada?
– Ja. Ofta tittar jag på hur konstruktören vävt korsordet istället för att lösa det, ha ha. Man vill inte ha nycklarna (frågorna) för tätt, utan eftersträvar så stora tomma ytor som möjligt.
Till sist, ge oss lösare ett tips!
– Börja så långt från bilden som möjligt. Ligger bilden uppe till vänster, börja i nedre högra hörnet. Oftast är det där konstruktören tvingats till nödlösningar.
Stora kryss i tidningars sommarbilagor är väldigt roliga att göra eftersom de sysselsätter flera och räcker länge, säger Staffan Hammerman.