Många drar en suck när de läser att det råder stor brist på läkare, civilingenjörer och data- eller systemvetare, yrken med lång utbildning. Men majoriteten av de nya jobben som nu skapas kräver inte högskoleutbildning.
– Bristen inom vårdyrkena omfattar inte bara läkare och specialsjuksköterskor utan nu saknar länet även undersköterskor och vanliga sjuksköterskor. Tidigare har det varit ett överskott på undersköterskor, säger Annelie Almérus, Arbetsförmedlingens utredare.
Arbetsförmedlingen kommer varje halvår med sin ”yrkeskompass” där cirka 200 yrken bedöms efter tillgång och efterfrågan. Och även om datatekniker och läkare är superheta just nu handlar det ändå inte om så många nya arbetstillfällen. När det gäller undersköterskor pratar vi om ett yrke där åtta tusen personer redan jobbar i länet.
– Behovet inom vården har ökat samtidigt som en hel generation håller på att gå i pension. I kombination med att inte tillräckligt många ungdomar väljer att utbilda sig till undersköterskor står vi inför en gigantisk brist. Särskilt undersköterskor med körkort är det ont om. Det har vi signalerat tidigare men nu är den bristen här, säger hon.
Annelie Almérus tycker att detta är bra för yrkets status och att bristen kommer att tvinga arbetsgivare att förbättra arbetsvillkoren för undersköterskor. Det i sin tur kan leda till att flera väljer den utbildningen.
– Men det är också viktigt att ungdomar har klart för sig var de hamnar när de väljer en undersköterskeutbildning. Många tror att de ska jobba på ett sjukhus och vantrivs sedan när de får jobb inom äldreomsorgen. De vuxna som medvetet väljer trivs mycket bättre, säger hon.
Flera yrken inom bygg- och restaurangbranschen råder det också brist på och det är inte enbart för att för få ungdomar väljer dessa utbildningar.
– Byggyrken är konjunkturkänsliga men det går bra för Östergötland och det byggs för fullt. Snart börjar även byggandet av Ostlänken och här saknas många olika yrken. När det gäller kockar råder det också brist även om det utbildas en hel del. Mest för att många lämnar yrket på grund av tuffa arbetsvillkor, säger Annelie Almér.
Även lärarbristen förvärras för att yngre lärare lämnar sina jobb och gör annat. Nu ökar behovet av lärare igen men mest i naturvetenskap. Och behovet av förskollärare är fortsatt stort medan det finns ett överskott på barnskötare. Men att omskola barnskötare till förskollärare är inte det enklaste. Barnskötarutbildningen kräver aktiva val av extra gymnasiekurser för att den skall vara studieförberedande. Ett val som många ungdomar inte gör.
– Ungdomar som är osäkra på vad de vill göra bör få hjälp med att tänka strategiskt när de väljer gymnasieutbildning. Att säga att det viktigaste är att skaffa gymnasiekompetens är att lura de unga. Hela 70 procent av de arbetslösa har gymnasiekompetens men inte den kompetens som efterfrågas, säger hon.
Även om både Norrköping och Linköping har tillgång till varandras arbetsmarknad finns det ändå en viss skillnad, särskilt i vissa småyrken. I Linköping finns det ingen marknad för jägmästare medan de är eftertraktade i Norrköping. Och i hela länet ökar nu behovet av gymnasieingenjörer.
– Under en period trodde många arbetsgivare att civilingenjörer har tagit över dessa arbetsuppgifter. Men nu när många äldre gymnasieingenjörer går i pension märker arbetsgivarna att de behövs, säger Annelie Almérus.
Hur ska eleverna tänka strategiskt?
– Många satsar på en bred utbildning och sedan kan de inte hitta jobb om de inte pluggar vidare. Det är bättre att skaffa sig ett yrke, jobba och sedan, om man vill plugga vidare, komplettera utbildningen och fortsätta läsa på universitet.