"Även om vi kan behandla bättre nu än i mars så är det fortfarande en mycket allvarlig sjukdom.", säger Håkan Hanberger,.
(Bilden är från en iva-avdelning i Södertälje.)
Håkan Hanberg är även ansvarig i expertgruppen för infektionsläkemedel och sitter med som rådgivare i Läkemedelsverkets vetenskapliga råd.
– Det pågår ju ett unikt arbete globalt där företag-forskare-myndigheter och sjukvård samarbetar utifrån sina olika roller. Det rör sig oerhört fort och det är flera vacciner som håller på att godkännas. Något liknande har aldrig hänt.
I media har det under hösten dykt upp jämförelser med vaccinationen mot svininfluensan (Pandemrix) med skildringar om patienter som drabbades av biverkningar som narkolepsi. Det har även vi berättat om. Men Håkan Hanberger tycker att man ska vara försiktig med att dra paralleller till svininfluensan.
– När det gäller vacciner mot covid-19 är det en risk-nytta diskussion som väsentligen skiljer sig åt från svininfluensan och vaccinet pandemrix. Nu har vi en svår global pandemi där vaccin är avgörande för att få stopp på pandemin eftersom våra verktyg med att hålla avstånd, stanna hemma, smittspåra etcetera varit otillräckliga och vi har i andra vågen fortsatt många allvarligt covidsjuka och döda. Även om vi kan behandla bättre nu än i mars så är det fortfarande en mycket allvarlig sjukdom.
På vilket sätt skiljer sig risk-nytta-diskussionen?
– Massvaccineringen med Pandemrix var förebyggande och ett svårare beslut eftersom man inte visste hur många som skulle bli sjuka, det vill säga att det vara svårare att bedöma risken kontra nytta. Då drabbades barn och unga mera och man planerade för det värsta det vill säga en global svår influensapandemi som inte riktigt kom. Nu är vi mitt i ett allvarligt globalt läge där framför allt äldre drabbas och därför kommer att vara en prioriterad grupp att vaccinera.
Många är nog oroliga för biverkningar, vad kan man säga om det?
– Det finns hög medvetenhet om vikten av att upptäcka signaler på sällsynta och mycket sällsynta biverkningar. System för detta skall finnas och även för att kartlägga skyddseffekten och dess varaktighet.
Han berättar att det EMA, Europeiska läkemedelsmyndigheten, gör en noggrann granskning av dokumentationen i vaccinstudierna innan vaccinen godkänns. EMA följer även biverkningsrapporter efter att vaccinen börjar användas.
I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att följa upp biverkningarna. Det görs i samarbete med europeiska läkemedelsmyndigheter. Allmänhet och hälso-och sjukvården kommer att kunna rapportera om misstänkta biverkningar direkt till Läkemedelsverket via dess hemsida.
Håkan Hanberger berättar att flera olika hälsoregister kommer att kunna utnyttjas. Och alla vaccinationer mot covid-19 ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret hos Folkhälsomyndigheten. Det gör det möjligt att länka den informationen till andra källor för att följa upp säkerheten. Bland annat den databas på Socialstyrelsen som han varit med och byggt upp som extern expert, vilket vi berättat om tidigare.
Ytterligare tre andra vaccinkandidater granskas just nu av den europeiska läkemedelsmyndigheten i så kallad löpande granskning. Beslut för vaccinkandidaten utvecklad av läkemedelsbolaget Moderna förväntas komma i början av januari, enligt Läkemedelsverket.