Kanske är det Macchiarini-skandalen som har lett till en ketchup-effekt. Eller att universiteten i större utsträckning väljer att skicka sina ärenden om misstänkt fusk vidare till expertgruppen.
Klart är att expertgruppen nu får allt fler frågor kring oredlighet i forskning inom en rad olika ämnen. Under 2016 har nämnden fått in 17 begäran om yttrande. Det kan man jämföra med 1–3 ärenden per år sedan 2010 då nämnden inrättades.
– Varför? Det vet jag inte. Men det är en lavinartad ökning bara under förra året. Min gissning är att det universiteten har blivit mer benägna att anmäla och utreda fusk. Det finns anledning att tro att det är en effekt av den omskrivna Macchiarini-händelsen på Karolinska institutet. Men det finns ingen anledning att tro att det fuskas mer, säger Jörgen Svidén, kanslichef på Centrala etikprövningsnämnden.
Finns det risk att forskare anmäler varandra på grund av konkurrens, snarare än på grund av fusk?
– Vi kan inte se det. Högskolorna får lämna in ärenden till oss, men ska inte göra det om det är "uppenbart obehövligt". Vi har sett exempel på ärenden som beror på arbetsmiljöproblem eller forskartvister, svarar Jörgen Svidén.
Universiteten utreder misstänkt oredlighet själva. Det gör att många ärenden sorteras bort redan där. De 17 ärenden som kom till expertgruppen för yttrande förra året är alltså bara en mindre del av antalet ärenden i landet. Ökningen har lett till att man har begärt förstärkning med två ledamöter. Expertgruppen kommer då att bestå av sju ledamöter och sju ersättare.
– Det kommer att vara tillräckligt. Ökningen har lett att gruppen sammankallas oftare och att man också sitter längre i diskussioner. Men den kan inte heller vara för stor om den ska fungera väl, säger Jörgen Svidén.
Vad beror fusket på?
– Det är också svårt att säga. Men det är ett otroligt kattrakande inom forskarvärlden där man räknar antalet publikationer och man får anslag baserat på antalet publiceringar. Och där som på alla andra ställen i världen finns de som vill ta genvägar. Det jobbar man ständigt med ute på lärosätena.
Hittills har enskilda universitet och forskningsinstitutioner själva kunnat avgöra vad som ska räknas som oredlighet i forskning. Det har lett till att definitionerna varierar mellan lärosätena. En statlig utredning arbetar med att skapa en mer enig syn på detta. Utredningen har blivit något försenad. Den skulle vara klar klar i november men väntas nu bli färdig den 24 februari i år.
Inkomna ärenden om fusk – lärosäte för lärosäte
Universiteten utreder oredlighet i forskning själva. Exempel på myndigheter som granskar svensk forskning är Centrala etikprövningsnämnden, Datainspektionen (personuppgifter), Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Universiteten kan i de fall där man anser att det behövs, begära ett yttrande från Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp. Antalet sådana har ökat kraftigt under 2016. Här är antalet de senaste sex åren, kopplat till lärosäte:
2010 – Tre ärenden
från Kungliga Tekniska Högskolan.
från Karolinska Institutet.
från Uppsala universitet.
2011 – Inga ärenden/yttranden
2012 – Två ärenden
från Karolinska Institutet.
från Göteborgs universitet.
2013 – Ett ärende
från Örebro Universitet.
2014 – Ett ärende
från Uppsala universitet.
2015 – Två ärenden
från Uppsala universitet.
från Högskolan Kristianstad.
2016 – 17 ärenden
från Karolinska Institutet: Åtta ärenden, fyra pågående.
från Uppsala universitet: Tre ärenden, ett delat med Sthlms universitet, ett pågående.
från Södertörns högskola: Ett ärende.
från Lunds universitet: Ett ärende.
från Linköpings universitet: Ett ärende, pågående.
från Linnéuniversitetet: Ett ärende.
från Högskolan i Halmstad: Ett ärende.
från Kungliga Tekniska Högskolan: ett ärende, pågående.
Källa: Centrala etikprövningsnämnden.
Ökning eller normalt?
I arbetet med att se över nuvarande system kring oredlighet i forskning har nästan alla landets universitet och högskolor svarat på en enkät. Den visar att antalet konstaterade fall av oredlighet var 2,7 fall per år mellan åren 2010 och 2015.
Motsvarande siffra mellan åren 1988 och 1997 var knappt ett fall.
Å andra sidan har mängden forskning ökat under samma tid, varför utredaren Margaretha Fahlgren har svårt att svara på om mängden fusk faktiskt har ökat. (TT)