"I personalgruppen har det varit stor frustration när vi läser rubriker om att vi är sämst. Allmänheten vet inte hur komplicerat det är att jobba på ett högkvalificerat labb", säger Michaela Jonsson Nordvall.
Det är snart ett år sedan vi besökte Klinisk mikrobiologi. Då var analysen av covid-19-tester fortfarande ny för många. De var hårt pressade men kände en tillfredställelse i att bidra.
Stämningen i de trånga korridorerna är en annan i dag.
Kapaciteten för att analysera covid-19-tester på labbet är den största sedan starten i vår. Ändå görs färre analyser än någonsin.
– Vi går på halvfart. Det är frustrerande. Vi har lärt upp personal, köpt in fler instrument och validerat dem, säger mikrobiologen Michaela Jonsson Nordvall.
Strax före jul beslutade regionen att ta in externa leverantör för att fler prover skulle kunna analyseras. I dag skickas allmänhetens covid-19-prover med flyg till Finland. Patienters och sjukvårdspersonals tester analyseras fortfarande här.
– Det är bortom vår kontroll. Vi har kämpat för att få behålla östgötarnas prover här. Vi ville inte att prover skulle skickas iväg, säger läkaren Lena Serrander.
Varför inte?
– Svarsresultaten tar flera dagar. Själva levererar vi svar inom ett dygn. Antal analyser som blir fel ökar eftersom de inte har ett lika noggrannt förfaringssätt. De första veckorna var 30-35 procent av de externa leverantörernas analyssvar positiva. Våra egna låg tio procentenheter lägre. Regionen arbetar nu med att stegvis ta tillbaka proverna från Finland till oss, säger Lena Serrander.
I dag testas cirka 2 000 personer varje dag för covid-19 inom Region Östergötland. På Klinisk mikrobiologi kan ungefär 1 300 prover analyseras per dag.
– Jag hoppas att vi får tillbaka de äldres tester hit. Det är så viktigt att det blir rätt. 13-åringarnas test kan Finland behålla. Varför ska vi testa barn som knappt blir sjuka?, frågar sig Lena Serrander.
Den 4 juni förra året gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utöka testkapaciteten. Region Östergötland har under perioder varit bland de regioner som testat minst.
Både Lena Serrander och Michaela Jonsson Nordvall vill att östgötarnas tester ska analyseras hos dem, men ifrågasätter samtidigt den breda testningen av allmänheten.
– Att vi ska testa storskaligt är politik. Det finns ingen evidens för att storskalig testning hjälper när man har en samhällsspridning, säger Lena Serrander.
Att Region Östergötland har varit sämst, påverkar det känslan när ni går till jobbet?
– Vi har inte varit sämst. I antal, men inte i kvalité. Vi alla är stolta över det arbete vi gör här, säger Lena Serrander.
Michaela Jonsson Nordvall flikar in:
– I personalgruppen har det varit stor frustration när vi läser rubriker om att vi är sämst. Allmänheten vet inte hur komplicerat det är att jobba på ett högkvalificerat labb.
– Att vräka ut snabbtester är vansinne. De är för dåliga. Att få tillförlitliga testsvar är jätteviktigt. Det blir ett helsike för sjukvården med för många felaktiga testsvar. Och det blir inte heller en korrekt bild över smittspridningen, säger Lena Serrander.
Får man inte en bättre bild över smittspridningen om så många som möjligt testas, även om några testsvar är fel?
– Nej. Det är inte några som är fel. Det har varit kontaminationer på över tio procent. Dessutom slår de inte jämnt över tiden, för då hade man ju kunnat räkna bort dem.
Men varför klarar vi inte av att testa fler, precis som andra regioner gör?
– Många regioner har klarat sig för att de skickade prover till externa leverantörer mycket tidigare än oss. Vi är ett av de labb i landet som klarar att analysera flest prover internt.
De flesta östgötar struntar nog i om testet analyseras här eller i Finland ...
– Ja, förmodligen för att man inte tänker på – eller vet om – kvalitetsskillnaden.
Men storskalig testning är ju inte bara en allmän önskan från invånarna, utan ett uppdrag från Folkhälsomyndigheten.
– Ja, men beslutet kommer från regeringen. Tyvärr har även Folkhälsomyndigheten fått politiskt tryck på sig, säger Lena Serrander.
Testning av covid-19 kostar region Östergötland ungefär två miljoner kronor – varje dag.
Av dessa står allmänhetens tester – alltså de som bokas via 1177 när man känner sig förkyld – för drygt hälften av kostnaden.
– Plötsligt vräker vården ut pengar på att alla ska få testa sig. Ett test som kanske inte ens är kvalitetssäkrat, säger Lena Serrander.
För både Lena och Michaela, som är vana vid att hushålla med resurser och ge diagnostik till de som behöver, känns situationen främmande.
– Det är första gången som vi har en efterfrågestyrd vård. Debatten om den breda testningen kan jämföras med gratis skönhetsoperationer. Medborgarna vill ha PCR-test, och då ska vi plötsligt ge dem det, säger Lena Serrander.
Både hon och Michaela förstår att allmänheten vill utkräva ansvar i en krissituation, men att många glömmer den verkliga fienden – viruset.
– I våras jobbade vi som bävrar och det fanns en kollektiv uppslutning i hela samhället. I somras blev covid-19 politik. Nu är vi ute efter syndabockar. Huvuden ska rulla. Men det är viruset som dödar – inte enskilda personer, säger Lena Serrander.
I november var testkapaciteten låg i Östergötland. Regionen sade att det berodde på en trasig maskin.
– Det var flera instrument som inte riktigt var tillförlitliga och vi hade driftstopp. Men det var inte en maskin som gick sönder. Så sårbara är vi inte – vi står inte och faller med en maskin.
Några dagar senare lade regionen till i ett pressmeddelande att orsaken även var en "begynnande nationell materialbrist".
– Vi hade ingen koll på hur mycket reagens och plast vi hade kvar. Samtidigt var det en global brist på båda materialen. Vi var tvungna att dra i nödbromsen, för att garantera att vi hade material till testning av patienter och personal, säger Lena Serrander.
Under en period analyserade man alltså färre tester från allmänheten. Samtidigt strukturerade avdelningens materialplanerare om och gjorde ett lager som personalen hade koll på.
"I personalgruppen har det varit stor frustration när vi läser rubriker om att vi är sämst. Allmänheten vet inte hur komplicerat det är att jobba på ett högkvalificerat labb", säger Michaela Jonsson Nordvall.
Någon smittspridning bland personalgruppen har som tur var inte funnits under året, även om de har haft några enstaka fall. Då har de nya "minimaskinerna" – som bara kan analysera ett prov i taget, men som har hög känslighet – kommit väl till pass.
– När någon kroknat på jobbet har vi stängt in personen på chefens rum tills personen fått ett provsvar. Är det negativt kan vi släppa ut dem igen, säger Lena Serrander med ett skratt.