SMHI har på beställning av regeringen gjort klimatobservationer och beräkningar utifrån två scenarier – en där utsläppen fortsätter på samma höga nivå som i dag, och en med kraftigt minskade utsläpp – och gjort en specifik rapport för varje svenskt län. I den 82-sidiga rapporten "Framtidsklimat i Östergötlands län" kommer meteorologerna och hydrologerna fram till att snittemperaturen i slutet på detta sekel kan ha stigit med fem grader i Östergötland. Analysen visar också att vi kan vänta oss en ökad årsnederbörd på 15-20 procent, och vintertid uppåt 40 procent på vissa håll. Vår och sommar visar i stället tecken på att bli torrare än nu.
För en stad som Linköping är just skyfallen det största problemet, enligt Tomas Ekelund, samordnare för klimatanpassningsfrågor på länsstyrelsen.
– Det går inte att förutse var de kommer, och de dagvattensystem som finns är inte anpassade att ta hand om så mycket vatten vid skyfall. Framför allt i urban miljö. Trenden är redan att skyfallen ökar i intensitet, och det är en stor utmaning att anpassa sig så mycket det går utifrån de nya scenarierna, säger han.
Då tar det fart
Men även värmen sätter kommunerna på prov. Sommartid finns tecken på att antalet dagar med temperaturer klassade som värmebölja kommer att öka med 25 dagar i delar av länet. En femgradig ökning (sex grader vintertid) innebär att fastighetsägare och andra behöver tänka om.
– Måste sjukhusen börja kyla sig på ett annat sätt? De är inte anpassade för ett varmare och fuktigare klimat, säger Tomas Ekelund som exempel.
Enligt rapporten kommer vi inte att se några dramatiska klimatförändringar fram till mitten på seklet, men efter 2050 tar det fart ordentligt. Mycket syns dock redan i dag.
– Försäkringsbolagen har konstaterat att det skett en ökning sen 2009 av ärenden kopplade till skyfall. Vi är redan mitt inne i en förändring, säger Tomas Ekelund.
I det andra scenariot, med kraftigt minskad användning av fossila bränslen, skulle snittemperaturen i Östergötland höjas med ungefär tre grader. Men då krävs det radikala åtgärder. Inför det stora klimatmötet i Paris i början på december har världens länder presenterat en rad åtgärder för att få ner sina utsläpp, men dessa räcker inte på långa vägar för att uppnå det alternativa scenario SMHI analyserat fram, enligt Tomas Ekelund.
– Det behövs betydligt kraftigare åtgärder för att nå det scenariet, och mer konkreta åtgärder. Och det går inte att vänta, de behövs redan i dag. Men det finns i alla fall en vilja att göra nånting.
"Något måste göras"
Hur vill ni att kommunerna ska använda rapporten?
– Vi vill att att de utifrån scenarierna som finns tittar hur de kan jobba framför allt med planärenden, när det gäller översiktsplaner och att man tar hänsyn till ökad risk för skyfall och dimensionerar för ökad nederbörd.
Ni är mer ute efter att påverka samhällsbyggnadspolitiskt än klimatpolitiskt?
– Det här är en kraftfull rapport som talar om att något måste göras. Det är både ett viktigt instrument för samhällsplanering och en väckarklocka politiskt.
Allt är inte negativt. Framför allt inom skogs- och jordbruk går det att använda rapporten som ett avstamp för att förbereda sig för kraftigare skördar.
– Det blir en längre växtsäsong. Men samtidigt möter jordbruket förändrade risker när det gäller sjukdomar och andra typer av insekter än vi har i dag. Och för skogsbruket kan den minskade tjälen göra att fler träd blåser omkull, säger Tomas Ekelund.