Per Frankelius är docent på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling och avdelningen företagsekonomi vid Linköpings universitet. Efter att ha genomgått granskning publicerades hans artikel A proposal to rethink agriculture in the climate calculations den 12 juni i år i Agronomy Journal. Nu tror han att resultatet kan bli kontroversiellt då det går emot tidigare forskning på området.
– Det vanliga inom forskning är nog att lägga pusselbitar i ett existerande pussel men det händer att man forskar på sådant som går stick i stäv med rådande konsensus, säger han och menar att han nu försökt göra det sistnämnda.
IPCC:s rapport från 2019 kom fram till att jordbruket står för 23 procent av jordens koldioxidutsläpp. Per Frankelius menar att detta är en sanning med modifikation. I sin egen rapport har han räknat på jordbrukets totala negativa utsläpp av växthusgaser, men även hur mycket koldioxid vissa av grödorna slukar – och hur mycket syre de producerar. Han menar att om man skulle ta med alla grödor som produceras genom jordbruket, gräs på vallar, betesmarker och mängden koldioxid som binds i marken så skulle klimatavtrycket inte vara så stort som tidigare rapporter påstått.
– Jag tror att lantbruket kan vara koldioxidneutralt, det skulle till och med kunna ha en positiv klimateffekt, säger han.
Dock är det bara en teori han har baserat på sin forskningsrapport, men han menar på att resultaten i artikeln kan tyda på detta. Han medger också att detta är någonting som många andra forskare inte skulle hålla med honom om. Per Frankelius menar att mycket annan forskning på området har glömt att ta med en viktig detalj i sina beräkningar.
– Om min rapport stämmer skulle det innebära att en del tidigare forskare har glömt bort eller negligerat fotosyntesens fulla effekt.
Hur kan man glömma fotosyntesen?
– Jag tror att man har utgått från att man måste minska alla negativa utsläpp och då inte tänkt på att det finns branscher som gör positiva utsläpp. Det kan också vara så att forskarna vet detta men att man inte lyfter det av rädsla för att det ska missgynna klimatprojektet.
Framförallt ser han sitt resultat som något positivt för lantbrukarna.
– De senaste åren har de bara har fått höra att de är klimatbovar.
Han menar att jordbruket har fått kritik som han finner orättvis även om det finns saker som kan förbättras inom branschen.
– Branschen kämpar för att bli bättre. Det finns massa ny teknik under utveckling och jordbruket har alltid legat i framkant när det kommer till ny teknik.
Per Frankelius har utformat sju förslag för att göra jordbruket mer klimatvänligt och samtidigt öka den biologiska mångfalden. Ett av hans förslag är att plantera träd med solfångare runt åkrarna. Trädstråken skulle bidra till mer biologi och samtidigt som solenergin skulle kunna användas för att driva elektriska robotar i framtidens jordbruk. Att omge fälten med träd skulle även hindra jorden från att blåsa bort från åkrarna och på så sätt generera större skördar.
Han vill understryka att han ensam tar på sig ansvaret för den kritik som kan komma efter publiceringen av artikeln.
– Jag känner mig lite ensam i den här frågan, men om jag har fel så får någon motbevisa mig, säger Per Frankelius.
Han hoppas att artikeln ska skapa en diskussion om ämnet.