– Vi får lägga mycket tid på anmälningsärenden. Många av anmälningarna handlar om sällskapsdjur, säger Eva-Lotta Mickelson, djurskyddshandläggare vid länsstyrelsen i Östergötland.
Jordbruksverket och landets länsstyrelser, som har regionalt ansvar för djurskyddet i länen, har satt upp målet att 10 procent av alla gårdar med djur för livsmedelsproduktion ska ha rutinkontroll varje år. Under 2018 lyckades länsstyrelsen i Östergötland öka rutinkontrollerna på djurgårdar från 174 till 219. Men det är fortfarande bara 7,1 procent av länets djurgårdar.
Jordbruksverkets genomgång av länsstyrelsernas djurskyddskontroller 2018 visar att bara fyra av 21 län klarade målet på 10 procent kontrollerade djurgårdar.
Anmälningar från allmänhet, polis, veterinär och andra som kommer till länsstyrelserna om djur som far illa ökade under förra året och blev nästan 14 000 anmälningar i riket totalt. De här anmälningsärendena tar mycket av djurskyddsenhetens arbetstid, beskriver Eva-Lotta Mickelson vid länsstyrelsen i Östergötland. Många av ärendena kan kräva ett flertal kontakter och besök hos djurägare och vissa kan leda vidare till förelägganden och omhändertaganden av djur.
Det är oklart varför antalet anmälningar om bristande djurhållning ökar. En anledning kan vara att allmänheten blivit mer medveten om att man kan anmäla missförhållanden. En stor del av anmälningar om bristande djurhållning gäller sällskapsdjur. Det skulle kunna bero på att allmänheten lättare och oftare ser djurägare till sällskapsdjur och uppfattar missförhållanden i den sortens djurhållning. Eller på att djurhållande lantbrukare sköter djur med ett ekonomiskt värde bättre.
– Vi ser också att många anmälningar om sällskapsdjur handlar om ägare som har fler problem i livet än att de inte klarar att ta hand om sina djur, säger Eva-Lotta Mickelson.
Jordbruksverkets analys visar att cirka 38 procent av de anmälningar om bristande djurhållning som länsstyrelsen i Östergötland kontrollerar, sedan visar sig vara utan anmärkning. Det är viktigt att den som vill anmäla misskötsel av ett djur till länsstyrelsen lämnar så detaljerade uppgifter som möjligt, för att djurskyddshandläggarna ska kunna jobba effektivt, säger djurskyddshandläggare Eva-Lotta Mickelson.
– Vi behöver ha adress där djuret finns, namn på djurägaren och så ska man själv ha sett att djuret far illa och kunna ge detaljer om det, så att vi inte får in andrahandsuppgifter, säger hon.
Länsstyrelsen räknar med att under 2019 lyckas öka både det totala antalet djurskyddskontroller, och antalet rutinkontroller på djurhållande gårdar så att man närmar sig det nationella målet på 10 procent.
Det låter egentligen lite, att tio procent av länets djurgårdar ska kollas varje år. Övriga 90 procent blir ju inte kontrollerade alls?
– Ja, det kan ju ta ganska lång tid innan man blir kontrollerad igen. Men alla djur som skickas till slakt kontrolleras också, av Livsmedelsverkets veterinärer, säger Eva-Lotta Mickelson.
De flesta av de rutinkontroller som länsstyrelsen gör på djurhållande gårdar visar väl fungerande gårdar som följer lagar och regler.