Vårdpersonalens stora rädsla: Krislägesavtalet

Fler regioner har redan gjort det – nu bävar sjukvårdspersonal att även Region Östergötland ska aktivera krislägesavtalet. Då kan arbetsgivaren beordra personalen att jobba ännu mer.

Personalen som jobbar med de svårast sjuka covid-patienterna oroar sig för de kommande veckorna, berättar Sebastian Geijer, skyddsombud för Vårdförbundet.

Personalen som jobbar med de svårast sjuka covid-patienterna oroar sig för de kommande veckorna, berättar Sebastian Geijer, skyddsombud för Vårdförbundet.

Foto: Privat, Julia Djerf

Östergötland2021-01-08 12:30

Den stora smittspridningen, den ansträngda situationen på sjukhus och personalbrist har fått fem regioner att begära att Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona (de kommunala företagens arbetsgivarorganisation) att aktivera krislägesavtalet.

Det innebär en större frihet för arbetsgivaren att flytta personal och förlänga arbetstiden. För personalen innebär det också extra betalt. Men pandemin har redan krävt ett berg av övertid och extrapass för framför allt sjuksköterskor inte minst i Östergötland där personal fått täcka upp för varandra när återstående semestrar skulle tas ut innan nyår. 

Enligt uppgifter till oss förbereder sig även Region Östergötland på att begära att krislägesavtalet aktiveras. 

Sebastian Geijer, specialistsjuksköterska på intensivvårdskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping är skyddsombud och ledamot i avdelningsstyrelsen för Vårdförbundet i Östergötland. Han bekräftar att krislägesavtalet har diskuterats en del och att oron växer bland kollegorna.

– Vi var nära att aktivera krislägesavtalet i våras och då hade vi mer belastning än vad vi har nu, åtminstone i intensivvården. Men man blir orolig för det. Det blir betydligt mer arbete då och man undrar hur folk ska orka.

Vårdförbundet är ett av de fackförbund som undertecknat krislägesavtalet. När Jönköping nyligen aktiverade krisavtalet var det Vårdförbundet som tryckte på eftersom avtalet ger ett rejält lönepåslag för medlemmarna. Men trots höjd ersättning är Sebastian Geijer orolig för den utveckling man har sett i Stockholm, som också aktiverat krisavtalet, där utslitna sjuksköterskor har slutat.

– Det är väldigt många som är trötta och vill se ett slut på det här för att orka med i längden. Många är oroliga för hur det ska bli efter det här och hur man ska komma tillbaka till någon form av normalitet med vila och återhämtning så man orkar ta itu med det vanliga arbetet som vi kommer att ha efteråt.

Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell, statsepidemiolog, framförde på en presskonferens 5 januari att facit på hur svenskarna har följt rekommendationerna under jul- och nyår kommer att ses de kommande två veckorna i sjukvården. Sebastian Geijer berättar att även vårdpersonalen i Östergötland oroar sig för den närmaste tiden.

– Det gör ont i hjärtat av att se på Facebook hur folk har firat jul över generationsgränserna. I de flesta fall går det säkert bra men ett fåtal av de patienterna blir sjuka och ett fåtal kan blir jättesvårt sjuka och kan behöva intensivvård. Alla som behöver intensivvård kommer att få det men det blir naturligtvis återigen på bekostnad av personalen. Vi hoppas nu att folk är försiktigare än vad man har sett på bilder, men vi är oroliga för vad som kommer hända om vi ser ytterligare en peak nu.

Zilla Jonsson, HR-direktör på Region Östergötland, svarar per mail om personalläget:

– Vi har en beredskap för att begära aktivering av Krislägesavtalet, men vår bedömning i nuläget är att vi inte befinner oss där ännu. Krislägesavtalet innebär en ännu tuffare arbetsmiljösituation än vad vi har i dag för våra medarbetare där de får arbeta ännu mer och med mindre inflytande över sin arbetstid så vi vill undvika det så långt det är möjligt.

De regioner som redan aktiverat krislägesavtalet är Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Skåne, Uppsala och Jönköping. 

Vad är krislägesavtalet?

Krislägesavtalet innebär att arbetsgivaren kan begära att anställda jobbar mer eller flyttar till ställen där personal saknas. Arbetsgivaren kan beordra personal att jobba helger, kvällar och nätter. Ändringar kan förekomma med kort varsel.

Den ordinarie arbetstiden för heltid ändras till 48 timmar (maximalt under fyra veckor). Medarbetarnas lön ökas med krisersättning och eventuell nödfallsövertid.

Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!